”Normkritisk vaccination” - Normkritik och normkritisk pedagogik i Skolverkets rapporter och råd 2009 – 2014

Abstract

Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola. Med utgångspunkt i en poststrukturalistisk förståelse av policy och politisk styrning analyseras Skolverkstexter mellan 2009 och 2014 med hjälp av Carol Bacchis och Susan Goodwins analysmetod ”What’s the problem represented to be” (WPR). Resultatet visar att normkritik ofta framställs som en ”teknik” som ska ”införas” och att det både är ”lätt” och ”enkelt” och normkritik beskrivs som ett ”vaccin” mot diskriminering. Det problem som konstrueras och tas för givet i texterna är att lärare och elever är omedvetna om de normer som existerar och att skapa medvetande om normer blir därför en viktig metod (teknik). Det underliggande förgivettagandet är att alla, såväl lärare som elever, har samma intresse av att omvandla diskriminerande normer liksom att de har samma syn på vad som är diskriminerande normer. Därmed synliggörs inte maktrelationer eller ojämlika strukturella villkor.

Waiting for Discovery and Support?

“…A discernable goal of the SCE objective is described as reducing bullying and harassment regarding sexuality and gender in schools, relating to e.g., sexism, trans-and homophobia, and other forms of structural discrimination. Bullying and harassment are strongly connected to the use of norm critical education on a policy level, dating back to its appropriation of Skolverket in 2009, as a response to the new anti-discrimination law (Björkman et al, 2021;Hill, 2021). Hence, anti-discrimination has a discursive belonging to norm critical policymaking.…”

“…Hence, anti-discrimination has a discursive belonging to norm critical policymaking. Furthermore, the legacies of emancipatory, social justice and anti-oppressive education, pivotal to the idea of norm critical education (Björkman et al, 2021;Bromseth, 2019;Hill, 2021;Kalonaityté, 2014;Mikander et al, 2018), which is traced to the Swedish ʻqueer turnʼ of the millennium (Björkman et al, 2021), are visible in the approach to SCE. The norm critical touch in the SCE objective can be viewed as facilitated by the historical implementation of gender in Swedish policymaking as well as higher and teacher education, where Sweden is portrayed as exceptional in gender equality and democracy (Bayati, 2014;Bredström, 2008;Bredström & Gruber, 2015;Carlson & Kanci, 2017;Forbes et al, 2011;Habel, 2012;Hübinette & Mählck, 2015;Kreitz-Sandberg, 2013).…”

“…After the implementation of a new anti-discriminatory law in 2008 it was supposed to meet a need of new pedagogies in authorities, schools, and civil society. In the wake of an increased juridification within the Swedish educational system, a simplified version of norm critical education became an answer to the duty of counteracting discrimination and harassment in schools (Björkman et al, 2021;Hill, 2021). For this to happen, Swedish National Agency for Education (2009) recommended norm critical education, and for it to be implemented as a degree objective in teacher education.…”

“…In the case of SCE, bullying and harassment are addressed as barriers. This can be connected to the Swedish National Agency for Education (2009) adopting norm criticism as a method for countering the problem of bullying and harassment, as well as the institution of the discrimination law 2008 (Swedish Code of Statutes 2008:567, 2008, where the implementation of norm criticism in the teacher education degree objective was suggested (Björkman et al, 2021;Hill, 2021). Bullying and harassment, thus, has an interdiscursive closeness to norm criticism on an educational policy level.…”