Oro för klimatförändringarnas konsekvenser

Abstract

Worrying about the consequences of climate change. Climate behaviour and the meaning of caring for future generations
 The aim of the study was to see how care-worry about the consequences of climate change for future generations are experienced and handled by informants in a Swedish context. The term care-worry refer to an assembly of several approaches, such as empathy, care, responsibility, worry, and justice towards other people and coming generations. Care-worry is related to and initiates people’s attitudes and behaviours towards future risks. Empirically, the study is based on thematic interviews conducted in the year 2016 and deals with informants who explicitly expressed worries about climate change for future generations. All 24 informants turned out to be parents. From the material, four ideal types were depicted, which in different ways can illustrate the parents’ care-worry. Different climate behaviours also seem to be linked to these ideal types. The study as a whole shows that parents’ care-worries affect them in various ways to reduce their own climate footprint in the future. Many of them choose a more sustainable lifestyle for the sake of future generations.

A scoping review of the green parenthood effect on environmental and climate engagement

“…Studies that measure the relationship between parenthood and concern or worry about climate change are concentrated on survey data from the period 2000-2010, with the most recent survey data from 2011 and 2015 (See Table 2, which is sorted by data collection year). No studies using survey data from before 2010 found a connection between parenthood and climate change or environmental concerns (Blocker & Eckberg, 1997;McCright, 2010;McCright & Dunlap, 2013;Price & Bohon, 2019;Sundblad et al, 2007;Xiao & McCright, 2014, 2015, but more recent surveys from Turkey and Sweden have found a positive green parenthood effect on climate change concerns (Ekholm, 2020;Ekholm & Olofsson, 2017;Ergun & Rivas, 2019). While more research is needed to clarify this relationship, the pattern in the available research points to existing attitudes and concerns as a key moderator of the relationship between parenthood and climate/environmental concerns.…”

Har Sociologisk Forskning något att säga om klimatkrisen?

“…Av de åtta forskningsartiklar i Sociologisk Forskning som nämner klimatförändringarna mellan 2017 och 2022 förhåller sig fem till ett empiriskt material. Tre av dessa har gjort kvalitativa studier (Uggla 2019;Ekholm 2020;Boström 2021), en använder sig av mixad metod (Wänström 2018) och en är kvantitativ (Kulin m.fl. 2021).…”

“…Omsorgsoro för andra kopplas till viljan att ändra beteende och leder till olika strategier. Som områden för framtida forskning föreslår Ekholm (2020) analyser av individers resonemang kring val i en global kontext med insikten att det kan uppstå ambivalens och motstridiga logiker i praktiken, särskilt om strategierna visar sig vara effektivare för hantering av oron än för hantering av den faktiska risken.…”

Krisbiografier

“…I ett vidare perspektiv präglar förståelser och upplevelser av väder hela vår kulturella förståelse av klimat, menar Hulme vidare; det präglar till exempel hur klimat ges mening och förstås både som ett historiskt och som ett framtida fenomen. Klimatkrisen kan vidare göras till en personlig angelägenhet genom att knytas till "våra barn" och "framtida generationer" (Kverndokk 2020, Ekholm 20202023). I sin analys av hur "våra barn" diskursivt konstrueras i populärkulturella framställningar av klimatförändringar, politiska tal och norska nyhetsmedier gör Kverndokk (2020) en viktig distinktion mellan hur betoningen av "framtida generationer" förlägger klimatförändringarna i ett slags ständigt oprecis och oviss framtid och hur klimatförändringarna görs både personligt relevanta och betydligt mer konkreta i ett här och nu när de diskursivt knyts till "våra barn".…”

“…När klimatkrisen, och ett förändrat klimat, knyts till de egna barnen görs även klimatkrisens framtid till något nära (jfr Kverndokk 2020). Även tidigare forskning (Ekholm 2020(Ekholm , 2023 har visat att klimatoro många gånger knyts till föräldraskapet och en oro för framtida generationer, liksom Lupton och Tullochs (2002) forskning om människors riskbiografier ger vid handen att just föräldraskapet har en avgörande betydelse för om risker upplevs som sociala i betydelsen gemensamma med andra. Citatet ovan illustrerar dessutom hur en sådan omsorgsoro och en sådan "gemensam" riskuppfattning många gånger är könspräglade, då det i det här fallet är en mor som kopplar samman sin oro för klimatförändringar med sin oro för framtida generationer.…”