Pandemic-era Participation in Public Lands Governance: Lessons From the USDA Forest Service

Abstract

Public participation processes influencing National Forest management in the United States have shifted significantly because of the global COVID-19 pandemic. Although the United States Forest Service has used virtual participation tools in the past to support participation, the pandemic was the first time staff had to solely rely on such methods. Using the Trinity of Voice theory concepts of access, standing, and influence, we discuss how each has been and can be impacted by virtual vs. in-person public participation in federal land governance. Lessons are drawn from two peer-to-peer learning sessions among Forest Service staff in Fall 2020 and a case from the National Forests in North Carolina. Virtual participation can broaden access to processes that would primarily have taken place in-person as people were not limited by travel time or distance. Virtual methods may allow for greater use of adaptive technologies and therefore may increase participation access. Web meeting alternatives (e.g., telephone calls) can be used to increase participation access for those without reliable or affordable internet. However, planners trained in facilitating in-person meetings may not have the technical competencies necessary to ensure participants are able to effectively participate during virtual meetings, and misunderstandings that might be easily addressed in face-to-face settings can be more difficult to solve and ground rules for participation ignored more easily during virtual participation. We expect these lessons will support the work of other practitioners interested in supporting access, standing, and influence when designing virtual participation processes.

Lokal demokrati på distans : vem tar ordet när fullmäktige blir digitala?

“…Förutom tillgång till tekniken, krävs kompetens hos personen som ska använda utrustningen, att den förstår och kan hantera den korrekt (Fan & Fox, 2022;Floress & Cohen, 2022). Floress och Cohen (2022) finner att mötesledaren behöver särskild teknisk kompetens för att leda mötet.…”

“…Att filibustra kan stå som ett internationellt exempel på där talartid verkligen har betydelse. Att filibustra innebär att en ledamot talar utan tidsbegränsning i syfte att fördröja ett beslut (Fisk & Chemerinsky, 1996). Det är svårt att överhuvudtaget fånga in en sådan parlamentarisk aktivitet, än mer begripliggöra den som ett maktmedel, utan att ta hänsyn till tiden som en dimension av de aktiviteter som utförs under ett möte.…”

“…Förmågan att hantera utrustningen påverkar sannolikt möjligheterna för deltagarna att delta och vara aktiva under mötet. (Fan & Fox, 2022;Floress & Cohen, 2022). Här visar tidigare forskning att kvinnor tenderar att ranka sina digitala förmågor lägre än män, samtidigt som studier som mäter faktiska digitala förmågor har visat att skillnaderna mellan män och kvinnors digitala förmågor inte är så stora och betydelsefulla (Alexander van Deursen & van Dijk, 2015).…”

“…En stor tid av dessa möten gick åt att hantera de formella procedurerna: att skapa ordning och reda och tydlighet i talarordning, under voteringar och i propositionsordningar var en utmaning som tog mer kraft och tid av ordföranden i de digitala mötena, där ordförandena behövde koncentrera sig mer. Detta ställer särskilda krav på ordförandens kompetenser och ledaregenskaper när det gäller att hantera tekniken och de särskilda utmaningar som uppstår i det digitala mötet, vilket är i linje med tidigare forskning om att leda stora digitala möten (Floress & Cohen, 2022). Detta är relevant att lyfta i relation till publikation I, där en majoritet av presidiemedlemmarna som svarade på enkäten i den studien uttryckte att de ansåg att de antingen inte hade tillräcklig kompetens eller var osäkra att leda fullmäktige i en digital tid.…”