Special Educational Needs and Support Provisions in Swedish Preschools: A Multiple-Case Study

Abstract

The purpose of this multiple-case study was

Inclusive Classroom Profile (ICP): a cultural validation and investigation of its perceived usefulness in the context of the Swedish preschool

“…At present, early childhood inclusion is being implemented in preschools both in Sweden and elsewhere (Johanna, Mara, and Eva 2016;Lundqvist, Allodi Westling, and Siljehag 2016;Soukakou, Evangelou, and Holbrooke 2018), and there is a growing interest in research-based instruments and frameworks that can facilitate the planning, evaluation and development of high-quality early childhood inclusion in preschools (Lundqvist 2016;Soukakou, Evangelou, and Holbrooke 2018). One reason for this growing interest is that the quality of early childhood inclusion, as well as that of preschools, matters (Harms, Clifford, and Cryer 2005;Sammons 2010;Soukakou 2016;Taguma, Litjens, and Makowiecki 2013): The quality of a preschool, for example, is related to children's learning and developmental outcomes (Harms, Clifford, and Cryer 2005;Sammons 2010) as well as to other benefits such as a child's well-being, more equitable outcomes and a reduction in poverty (Taguma, Litjens, and Makowiecki 2013).…”

Barns övergång från förskola till skola: en multipel fallstudie om övergångsaktiviteter

“…Barn i behov av extra stöd är en heterogen grupp barn som har det gemensamt att de under tidiga skolår behöver mer uppmärksamhet, hjälp och stöd än andra barn (Lundqvist, 2016;Lundqvist, Allodi Westling & Siljehag, 2015a, 2015bSandall et al, 2008). Behovet av mer uppmärksamhet, hjälp och stöd kan uppkomma i undervisningssammanhang (samlingar, lektioner och andra vuxeninitierade aktiviteter), dagliga rutiner (måltider, personlig hygien, vila, hämtning och lämning) och/eller i lekar samt i samband med barns övergångar mellan skolformer och fritidshem.…”

“…Under de senaste åren har forskningen om barns tidiga skolår, och övergångar däremellan, tagit ny fart. Det finns idag flera aktuella studier på området (till exempel Ackesjö, 2013Ackesjö, , 2014Ackesjö, , 2016Alatalo, Meier & Frank, 2014Hogsnes & Moser, 2014;Lago, 2014), varav några har en specialpedagogisk inriktning (Lundqvist, 2016;Lundqvist, Allodi Westling & Siljehag, 2015a, 2015bLundqvist & Sandström, 2018;Sandberg, 2012). Ackesjö (2014) följde en grupp barn från förskola till förskoleklass och årskurs ett och undersökte deras övergång till och från förskoleklass, skolformen förskoleklass samt villkor och uppdrag som lärare i förskoleklassen har.…”

“…När den här studiens resultat jämförs med tidigare forskning framträder flera likheter, till exempel att övergångar inte enkelt kan beskrivs som linjära förflyttningar utan snarare som fram-och-tillbaka-processer (Ackesjö, 2013(Ackesjö, , 2014(Ackesjö, , 2016, att övergångsaktiviteter genomförs på förskolor och skolor (Alatalo, Meier & Frank, 2014, att övergångsaktiviteter anses betydelsefulla för att skapa en välfungerande övergång (Hogsnes & Moser, 2014), att möten i vilka information om blivande elever förs över från förskola till skola är betydelsefulla men svåra att åstadkomma (Hogsnes & Moser, 2014), att barn allt som oftast flyttar från förskola till förskoleklass och fritidshem och så småningom till årskurs ett (Lundqvist, 2016;Lundqvist, Allodi Westling & Siljehag, 2015a, 2015b, att skolformer görs olika genom olika språkbruk; vidare att övergångar kan innehålla olika faser (separationer, förflyttningar och införlivanden), att barn deltar i socialiserande aktiviteter i vilka de blir elever och skapar mening om vad det egentligen innebär att gå i skola (Lago, 2014) och att det saknas arenor för samarbete mellan personal i olika skolformer (Sandberg, 2012).…”