Swedish history textbooks as identity constructing narratives (1931-2009) = Los libros de texto de historia suecos como narrativas constructoras de la identidad (1931-2009)

Malmros, Ingmarie Danielsson

doi:10.5944/hme.6.2017.17120

Cited by 3 publications

(2 citation statements)

References 5 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Här har bland annat forskning inriktat mot olika narrativs betydelse för urvalet av angelägna frågor varit vanligt, främst inom historiedidaktisk forskning. Det har främst rört frågan om vilka narrativ som kan iakttas i skolans undervisningspraktik, bland annat i lektioner, lektionsmaterial och läromedel (jfr Nordgren, 2006;Danielsson Malmros, 2017;Jarhall, 2020). Här har även frågan om narrativa perspektiv undersökts i elevers berättelser.…”

Section: Inledningunclassified

Elevers angelägna frågor

Berg

Aldenmyr

2023

ADNO

View full text Add to dashboard Cite

Allt fler studier pekar på ungdomars pessimistiska sätt att se på samhället och framtiden. Denna studie undersöker 55 gymnasieelevers texter om frågor de själva ser som viktiga och deras syn på framtiden i förhållande till den valda frågan. I studien undersöks vilka teman som är särskilt framträdande, om eleverna har en optimistisk eller pessimistisk framtidssyn och vilka typer av disciplinära ansatser som eleverna använder sig av i sitt skrivande. Texten skulle enligt instruktion innehålla en nulägesbeskrivning, en förklaring till varför det ser ut som det gör, och en reflektion om framtiden. Texterna har skrivits anonymt och utan koppling till något särskilt skolämne. Fyra innehållsliga teman sticker ut som dominerande: (1) Mänskliga rättigheter (2) Miljöfrågor (3) Sociala relationer (4) Medicinska lösningar och kunskapsutveckling. 21 texter har en optimistisk syn på framtiden, 17 texter har en pessimistisk framtidssyn och resterande 17 uppvisar både ock, alternativt är svårbedömda. Texterna om mänskliga rättigheter skrevs företrädelsevis med samhällsvetenskaplig ansats, medan miljöfrågorna i hög grad hanterades utifrån humanistisk ansats. Det finns ett visst mönster i analysen som visar att texternas disciplinära ansatser påverkar huruvida eleverna uttrycker sig optimistiskt eller pessimistiskt inför framtiden. När eleverna får möjligheten att i skolan bearbeta en för dem angelägen fråga tenderar de att använda ett brett urval av disciplinära ansatser. Det föranleder en diskussion om huruvida den angelägna frågan kan, och ibland bör, lyftas ut ur sitt skolämnessammanhang för att möjliggöra för eleven att bearbeta frågan på nya sätt.

show abstract

Section: Inledningunclassified

Elevers angelägna frågor

Berg

Aldenmyr

2023

ADNO

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…His results call for increased attention to narratives in subject teaching. 1 Narrative theory is well established in research on history education, usually discussing content selection and/or using textbook analysis and interviews with teachers (see, e.g., Berg & Persson, 2023;Danielsson Malmros, 2017;Nordgren, 2006;Persson H., 2018). However, this is a relatively new phenomenon in research on social science teaching, in which few narrative studies have been conducted (Juchler, 2015a).…”

Section: Introductionmentioning

confidence: 99%

Samhällskunskapsnarrativ: En studie av samhällskunskaps-undervisning som en väv av berättelser

Blennow

Olson

2023

ADNO

View full text Add to dashboard Cite

I den här casestudien gör vi en narrativ analys av samhällskunskapsundervisning i svensk gymnasieskola. Genom analysen vill vi understryka vikten av att uppmärksamma kontextuella och situerade begränsningar och möjligheter när det gäller repertoaren av legitima berättelser i samhällskunskapsundervisningen och dess tillhörande forskning. Elevernas försök till meningsskapande och agerande i mötet med ämnesinnehållet, analyserat med hjälp av begreppen handling, karaktär och genre, synliggör i vilken utsträckning och på vilka sätt eleverna infogar kulturella berättelser i ämnesundervisningsrepertoaren genom sitt eget ämnesberättande. Resultaten indikerar gränser och öppningar för samhällskunskapsundervisning som förutbestämt ”sannings-sägande” genom analysens fokus på elevers unikt situerade och kollektiva sammanvävning av sina ”egna” erfarenheter med etablerade kulturella och politiska kunskapsrepertoarer. Vi hävdar att det i ämnesberättelserna finns en potential till förnyelse av både samhället och samhällskunskapsundervisningen. Om sammanvävningen av narrativ i undervisningen inte uppmärksammas, menar vi att det finns en risk för att förnyelsen av samhället och av samhällskunskapsundervisningen går vilse, eller åtminstone störs, på ett oönskat sätt.

show abstract

How do the Chinese Gaokao tests narrate the history of other countries? A textual analysis of “the other” in official representations of history

Wang,

Song,

2023

Theory & Research in Social Education

View full text Add to dashboard Cite

Swedish history textbooks as identity constructing narratives (1931-2009) = Los libros de texto de historia suecos como narrativas constructoras de la identidad (1931-2009)

Cited by 3 publications

References 5 publications

Elevers angelägna frågor

Elevers angelägna frågor

Samhällskunskapsnarrativ: En studie av samhällskunskaps-undervisning som en väv av berättelser

How do the Chinese Gaokao tests narrate the history of other countries? A textual analysis of “the other” in official representations of history

Contact Info

Product

Resources

About