Thinking with the world – to explore the becoming of phenomena

Abstract

This article discusses how it is possible to think with the world in educational research. How can this thinking with the world generate knowledge about the becoming of phenomena? To answer this question this paper undertakes a diffractive reading of selected texts from Niels Bohr, Karen Barad, Gilles Deleuze, Felix Guattari, Donna Haraway, and Michel Serres. This diffractive reading reveals that the world becomes with itself contributing to an internal principle or an inner self-differentiation. This means that all phenomena can be understood as related to the world in one way or another. This paper contends that the researcher body is important to investigations of the becoming of phenomena with the world, therefore a haptic sensorium is developed as a means to visualize bodily affects and to recognize limit values to the world, for example, background noise. The article concludes with a discussion about creating knowledge of this process as a rhizome. The article attempts to illustrate that thinking with the world can generate new knowledge to understand the becoming of phenomena, which can contribute to the development of educational research.

Tingens oskuldsfulla hemlighet

“…I den fortsatta analysen kommer jag att utforska vad som kännetecknar kopplingar mellan människa och ting och se närmare på ögonblick, affekter och kärlek. För att kunna göra detta använder jag mig av posthumanistiska och nymateriella perspektiv (Bergstedt 2017;2021a;2021b). Låt oss börjar med att se närmare på hur materia kan ses som levande fenomen.…”

“…Filosofen Gilles Deleuze och psykoanalytikern Felix Guattari har pekat på hur viktigt det är att se vad världen kan göra, dess funktioner och effekter. De utgår ifrån att världen inte behöver något annat än det som den har i sig själv, den är neutral och sin egen orsak (Deleuze & Guattari 2015;Bergstedt 2021aBergstedt , 2021b.…”

“…I artikeln analyseras muséet och dess design med posthumanistiska och nymaterialistiska perspektiv vilka särskilt lämpar sig för att utforska intra-aktioner (Barad 2007) mellan fenomen och betydelsen av specifikt glödande ögonblick (Bergstedt 2021a(Bergstedt , 2021b. Valet av teoretiska perspektiv gör att artikeln skiljer sig från tidigare forskning om Pamuks museum.…”