Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan

Abstract

This paper is from a study about the integration of young refugee children and their families in Sweden. The preschool has here a special responsibility in this mission for children in the age 1-5. The setting for the study is a multiethnic area located on the outskirts of the city. Methodologically an extended case is used. The study has so far been conducted during a period of 14 months doing fieldwork 1-2 days a week. The analyse focus on how the educators educate practice and talk about how the immigrant parents raise and foster their children. This is described as part of a wider ambition to integrate immigrants in Swedish society.

Early childhood education and care as a historically located place – the significance for parental cooperation and the professional assignment

“…It is in the daily physical routines that conceptions and views of this space are negotiated and secured, while socio-political and economic structures create the ideological and institutional frame for the social practices of cooperation. While social and ideological processes, such as globalization, bureaucracy and juridification, constitute these practices, they also constitute participation, democratization, confinement, segregation and hierarchies (Kultti & Pramling Samuelsson, 2016;Lunneblad, 2013).…”

‘Sometimes we have to clash’: how preschool teachers in Sweden engage with dilemmas arising from cultural diversity and value differences

“…The tensions inherent in cultivating a shared culture and honouring cultural diversity in preschool have been examined recently (Björk-Willén, Gruber, and Puskás 2013;Fredriksson and Lindgren-Eneflo 2019;Goldstein-Kyaga, Borgström, and Hübinette 2012;Lunneblad 2009Lunneblad , 2013Lunneblad , 2017Stier et al 2012). These studies describe how many preschool teachers in Sweden struggle to apply approaches to intercultural education described in relevant steering documents.…”

Med uppdrag att dokumentera de yngsta barnens lärande : en verksamhetsteoretisk analys av förskolors dokumentation

“…Lahdenperä (2018) delar Hedegaards resonemang om multipla identiteter och visar på vikten av att arbetslaget har kompetens om olika typer av samhällen och medvetenhet om olika perspektiv på barnuppfostran för att kunna möta familjer med migrationsbakgrund. För dessa familjer är förskolan eventuellt första mötet med svensk kultur och barnuppfostran (Lunneblad, 2013). Förskolan har därmed en nyckelroll i att "stödja föräldrar i att bli 'goda' föräldrar i det svenska samhället" (Lahdenperä, 2018, s. 68).…”

“…De spänningar som uppstår mellan redskap och objekt manifesteras genom att fotodokumentationen dels blir ett viktigt redskap i kommunikationen med föräldrar som ännu inte hunnit utveckla det svenska språket, liksom för att socialisera in nyanlända familjer i det svenska skolsystemet (jfr Lunneblad, 2013). Förskolan och hemmen har ett delat motiv i omsorgen om barnet och barnets lärande, men där innebörden och vem som ansvarar för vad kan uppfattas olika beroende på vilka kulturella referensramar man utgår från (Lahdenperä, 2018).…”

“…Förskolan har sedan länge en delad vårdnad i en institutionaliserad barndom (Gars, 2002(Gars, , 2006Persson, 2017) men har också, i och med den stora flyktingströmmen sedan 2015, en extra stor uppgift i att socialisera in nyanlända barn och föräldrar i det svenska utbildningssystemet (Lunneblad, 2013). I det arbetet visar resultatet att fotodokumentation kan vara ett viktigt kommunikativt redskap.…”