Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse

Abstract

Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan. En forskningscirkel har genomförts under två år med femton förskollärare i en kommun. Cirkeln tog sin utgångspunkt i deltagarnas frågor om undervisning utifrån deras erfarenheter av den vardagliga förskolepraktiken. I analysen framträder undervisning som delvis överlappande didaktiska aspekter, där spänningar framträder avseende innehåll, former, genomförande och vem som kan initiera undervisning. Sammantaget framstår undervisning som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Dock tycks undervisning utebli när förskollärarna inte anser sig kunna genomföra sina intentioner på grund av bristfälliga förutsättningar. I forskningscirkelns samtal stärker förskollärarna sina röster och formulerar sig vid ett flertal tillfällen som att undervisning i förskolan är något annat, eller mer än undervisning i skolan Resultatet kan förstås i termer av Billigs ideologiska dilemman såsom mellan förskollärarnas uttryckta strävanden efter att skapa sig ett eget tolkningsutrymme för vad undervisning kan innebära i mötet med barnen på den lokala förskolan visavi förskollärarnas intentioner att realisera nationella och i förväg formulerade läroplansmål. Resultatet diskuteras utifrån Abbotts teorier om professionellas behörighetsområde samt förskollärares tilldelade, och tagna ansvar utifrån begreppen professionellt ansvar respektive redovisningsskyldighet.

Entering the assemblage of (un) teaching

“…Stretching in (un)time is an opportunity to dig deep as well as a risk of standing still and stopping, losing potential within children's interest. Olsson et al (2020) described a development whereby the uniqueness of preschool has gradually decreased and shifted and adapted to other school forms. The territories of teaching that are mapped in this paper give a glimpse of what teaching can be beyond that.…”

“…Olsson et al (2020) described a development whereby the uniqueness of preschool has gradually decreased and shifted and adapted to other school forms. The territories of teaching that are mapped in this paper give a glimpse of what teaching can be beyond that.…”

“…Such narrowing of the curriculum can be seen as de-professionalisation of the teaching profession (e.g. Olsson et al, 2020). Malone et al (2020) went further and asked if ‘[p]erhaps we have become enslaved by existing narrowing curricula’ (151).…”

Abduktiv analys i samverkansforskning – fokus på didaktiska modeller i förskola

“…När undervisning blev inskriven i Sveriges styrdokument för förskola år 2010 (SFS 2010:800) och 2018 (SKOLFS 2018:50) tonade en osäkerhet fram i vad undervisning kunde betyda i förskolan (se t.ex. Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013;Eidevald et al, 2018;Hammer, 2012;Hedefalk, 2014;Olsson et al, 2020;Pramling & Wallerstedt, 2019;Rosenqvist, 2000;Saebbe & Pramling Samuelsson, 2017;Skolinspektionen, 2018;Sheridan & Williams, 2018;Thulin & Jonsson, 2018;. Till detta föreskrevs att utbildning och undervisning skulle vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.…”

‘Rise up and walk!’ The Church of Sweden and the ‘problem of vagrancy’ in the early twentieth century

“…1 To explain the changes in social work before the organized welfare state began to grow, historians have mainly studied the actors that were more or less new to the field: the Labour movement, liberal reformers, philanthropic women and scientific experts. 2 The Church of Sweden, representing an old, hierarchical and paternalistic society, has received little attention. There is good reason to nuance this picture; prominent representatives of the Church also contributed to developing the social field during this formative period.…”