Urban informality in the Global North: (il)legal status and housing strategies of Ghanaian migrants in New York City

Usman, Mohammad; Maslova, Sabina; Burgess, Gemma

doi:10.1080/19491247.2020.1814189

Cited by 12 publications

(8 citation statements)

References 34 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Latinx renters also face disproportionate risks for housing insecurity because of interpersonal and structural racism that is likely to increase reliance on informal housing provision (Rugh 2014; Swope and Hernández 2019). And though not present in our data, immigrant groups who are excluded from subsidized housing resources must often rely on networks as a source of housing (Usman, Maslova, and Burgess 2021).…”

Section: Discussionmentioning

confidence: 99%

Filling the Gaps in an Inadequate Housing Safety Net: The Experiences of Informal Housing Providers and Implications for Their Housing Security, Health, and Well-Being

Keene

Schlesinger

Carter

et al. 2022

Socius: Sociological Research for a Dynamic World

View full text Add to dashboard Cite

The authors examine the experiences of informal housing providers, defined as those who provide housing and shelter to family, friends, and acquaintances in the context of a severe affordable rental housing crisis. Forty-five semistructured interviews were conducted with informal housing providers in and around New Haven, Connecticut, in 2021. The data describe the critical role informal housing providers play in addressing gaps in the housing safety net. Interviews also show the ways informal housing provision can strain already vulnerable households and threaten providers’ own housing security, with implications for their health and well-being. As such, the data illustrate how widespread unmet housing needs can reverberate across networks and communities. Given the multiple ways structural racism has constrained housing access for nonwhite Americans, this burden of housing provision is also likely to be unequal, with implications for population health equity.

show abstract

Section: Discussionmentioning

confidence: 99%

Filling the Gaps in an Inadequate Housing Safety Net: The Experiences of Informal Housing Providers and Implications for Their Housing Security, Health, and Well-Being

Keene

Schlesinger

Carter

et al. 2022

Socius: Sociological Research for a Dynamic World

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…It engages with state responses to informal housing for low-income communities by examining adaptive interventions – including infrastructure upgrading (Turner, 1972), aesthetics-based governance (Ghertner, 2010) and pro-environmental interventions (Jabeen and Guy, 2015; Nie, 2021) – as an alternative to forced eviction in pursuit of housing equity (Chien, 2018; Roy, 2005; Wigle, 2014). However, this scholarship implicitly co-opts the politics of connivance encouraging state–business complicity in speculative housing informality because it has not highlighted flexible-yet-just engagements with desire-based forms of informal housing (McFarlane, 2012; Mohammad et al, 2021; Roy, 2011). Critics merely mark illegal construction and development as too shady and complex, despite acknowledging the economic and ecological risks associated with them (Chiodelli, 2019; Zugayar et al, 2021).…”

Section: Introductionmentioning

confidence: 99%

Greening informality through metabolic coordination: An urban political ecology of governing extralegal housing forms in Taiwan

Chiu

2023

Urban Studies

View full text Add to dashboard Cite

Despite its significance in informing inclusive political interventions in informal settlements in different political economic contexts, the urban informality literature falls short in exploring state intervention in or policy responses towards desire-based informal housing forms characterised by extralegal construction. This article uses Kaohsiung City in Taiwan as a case study to explore how the local government has collaborated with the private sector to govern the extralegal construction prevailing in community buildings. These interventions include the use of rooftop solar power systems aimed at remodelling existing buildings and green building design prototypes created to prevent future informalities. Using an urban political ecology lens, I analyse how the municipality appropriates the values and properties of solar power systems and green architecture to unite actors, relating extralegal construction to urban metabolism. I develop the concept of ‘metabolic coordination’ to show how the state coordinates actors, resources, technologies and capital to embed an internal circuit of funding flows governing extralegal construction in a larger external circuit of capital circulation consisting of growing solar photovoltaic and green housing markets. The adopted lens of urban political ecology interrogates three interrelated aspects of embedding informality in renewed urban space: municipal interventions remaking informalities, property-led greening of informalities and its negotiation, and inequality in accessing interventions. The city uses pragmatic and adaptive approaches to control extralegal construction. These approaches allow the city to leverage informality for growth and sustainability. However, the governing schemes create new forms of injustice and inequality.

show abstract

“…Eftersom den informella förmedlingen av bostäder bygger på kontakter i de ghananska och i de bredare västafrikanska nätverken har de ghananska migranter som befinner sig i landet "utan papper" jämförelsevis ett försprång -deras starka sociala förankring var en förutsättning för att de skulle kunna komma till USA överhuvudtaget. Usman et al (2021) konstaterar att denna förankring ger dem tillgång till de bättre segmenten av den informella marknaden men också hjälper dem att kliva över trösklarna in på den formella marknaden trots att de inte uppfyller de formella kraven.…”

Section: Sociala Nätverk Och Informell Förmedling Av Bostäderunclassified

“…Att vantrivas likväl som osäkra omständigheter i form av oklara kontraktsförhållanden och kortsiktighet bidrar till att människor söker sig vidare i långa flyttkedjor, vilket motverkar möjligheterna till lokal integration men också riskerar att bidra till hemlöshet (Flatau et al 2015). Liksom i studien av Usman et al (2021) om ghananer i New York framgår att den informella förmedlingen av bostäder genom sociala nätverk är avgörande oavsett om vi befinner oss i de sociala bostädernas Wien (Aigner 2019), i Vancouver (Francis & Hiebert 2014) eller Köln (Adam et al).…”

Section: Sociala Nätverk Och Informell Förmedling Av Bostäderunclassified

“…Däremot nämns olika typer av förmedlingsavgifter och tjänster med en självklarhet som vittnar om att det är normaliserade praktiker. Liksom i studierna av Bernt et al (2022) och Usman et al (2021), visar avhandlingen på hur människor, som är begränsade i sina möjligheter, också i en svensk kontext rör sig i och mellan rum som präglas av både informalitet och formalitet och lockas eller tvingas att göra det de inte kan göra formellt på informell väg i stället.…”

Section: Lärande Taktiker Och Marknaden Som Assemblage …Och Hur Går D...unclassified

See 1 more Smart Citation

Vindlande vägar i bostadsojämlikhetens Sverige: berättelser om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet.

Herbert

View full text Add to dashboard Cite

Den här doktorsavhandlingen berättar om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet i bostadsojämlikhetens Sverige. Huvudpersonerna i berättelserna är människor som sökte asyl och beviljades uppehållstillstånd i Sverige åren runt den så kallade flyktingkrisen 2015 och i fokus är deras boendevägar – deras vindlande vägar – under de första åren i landet. De flesta av forskningsdeltagarna är inkomstfattiga, vilket gör att de har erfarit betydande svårigheter att hitta någonstans att bo – erfarenheter som de delar med ett ökande antal inkomstfattiga hushåll i en tid präglad av bostadsbrist och tilltagande bostadsojämlikhet. Men genom att kategoriseras som asylsökande eller nyanlända omfattas forskningsdeltagarna därtill av särlagstiftning, som genom selektiva åtgärder som både villkorar, underlättar och kringskär deras bostadsmarknadspositioner men också skiljer ut dem från andra hushåll inom ramen för en förment generell bostadspolitisk modell. I syfte att nyansera och fördjupa förståelsen av bostadsojämlikhetens konsekvenser i en svensk kontext studeras i avhandlingen denna partikulära position. Utifrån en etnografisk ansats och med utgångspunkt i intervjuer, samtal, deltagande observationer och policyanalys utforskas hur forskningsdeltagarnas boendevägar formas och hur det går att förstå dessa i relation till å ena sidan de praktiker som forskningsdeltagarna utvecklar på svenska bostadsmarknader och å andra sidan den politiska styrningen av boende och bosättning för kategorierna asylsökande och nyanlända. Avhandlingen visar att boendevägarna kan beskrivas som kaotiska; med återkommande flyttar, in och ut ur olika, ofta trångbodda hushållsformationer och påfallande ofta med osäkra kontraktsförhållanden. Dock framgår att de formas genom beslut som fattas efter noga överväganden, utifrån skiftande behov och med hänsyn till relationer över tid och rum. Vidare framgår att olika marknadspraktiker har betydelse för deras möjligheter att få tillgång till bostad. Framför allt hyr de bostad inom ramen för en marknad för olovlig bostadsuthyrning, där bostäderna förmedlas genom arabiskspråkiga sociala nätverk. I avhandlingen förstås denna marknad i termer av assemblage och visar på hur den samskapas i konstellationer och i interaktioner mellan bland annat bostadssökande, kontraktsinnehavare och informella mäklare; kommunikationsverktyg; hyreskontrakt; lagar och regler samt tilldelningssystem såsom bostadsköer. Utifrån en kritisk ansats analyseras förarbetena till två flyktingplaceringspolitiska lagändringar: ”Bosättningslagen” samt inskränkningen av ”EBO-lagen”. Avhandlingen visar hur kategorierna asylsökande och nyanländas bosättningsmönster problematiseras och hur en ökad styrning av desamma syftar till att inte bara lösa problem direkt kopplade till målgruppernas boende utan också samhällsproblem som segregation, socioekonomiskt ”utsatta områden” och kommunernas kapacitet att erbjuda välfärdstjänster. Analysen visar vidare att skulden för dessa problem förläggs hos individerna (på gruppnivå, som kategori), samtidigt som fokus förflyttas bort från strukturella problem kopplade till byggande och fördelning av bostäder, liksom från kommunernas bostadsförsörjningsansvar för alla dess invånare. En av avhandlingens bärande idéer är att “flyktingkrisen”, genom att sätta press på det svenska bostadspolitiska systemet, fick dess oförmåga att tillgodose inkomstfattiga hushålls behov av bostad att skarpt framträda. Denna oförmåga försätter dessa hushåll i bostadsprekära situationer där de, med utgångspunkt i forskningsdeltagarnas berättelser, i stor utsträckning får förlita sig på informella eller olovliga marknadspraktiker.

show abstract

Urban informality in the Global North: (il)legal status and housing strategies of Ghanaian migrants in New York City

Cited by 12 publications

References 34 publications

Filling the Gaps in an Inadequate Housing Safety Net: The Experiences of Informal Housing Providers and Implications for Their Housing Security, Health, and Well-Being

Filling the Gaps in an Inadequate Housing Safety Net: The Experiences of Informal Housing Providers and Implications for Their Housing Security, Health, and Well-Being

Greening informality through metabolic coordination: An urban political ecology of governing extralegal housing forms in Taiwan

Vindlande vägar i bostadsojämlikhetens Sverige: berättelser om marknadspraktiker, flyktingplaceringspolitik och bostadsprekaritet.

Contact Info

Product

Resources

About