Using Visual Representations to Enhance Students’ Understanding of Causal Relationships in Price

Abstract

This study investigates how different visual representations of price facilitate learning in upper secondary social science education. Three lessons on pricing were given to four classes (n = 94 students). Two classes had lessons based on graphs and two on a causal loop diagram. Written preand post-test answers were analysed phenomenographically and results arising from the two visual representations were compared. Results suggested that a causal loop diagram facilitated a more complex way of understanding the causal relationships in pricing than the graph. The traditional way of introducing price, through the use of supply/demand graphs, is thereby problematised. The study extends knowledge by identifying a synergy between phenomenography and research on visual representations and has specific implications for teaching and learning.

Intersubjective Dialogue as a Form of Inquiry – Discussing the Purpose of Entrepreneurship Education Tools

“…The authors argue that 'this view of conceptual representations (models) as simplifications suggests that, at least in theory, there could be different possible representations of the same thing, depending on aspects such as what is assumed away, what is formally described, and how it is described (e.g., visually vs. verbally)' (84 ff). As previously mentioned, the choice of teaching tools matters in an educational situation (Jägerskog, 2021;Rezat & Sträßer, 2012). These notions go back to Vygotsky's (1978) sociocultural approach (Morselli & Kakouris, 2022).…”

“…Overall, any tool used in education not only affects the students' relationship to the subject and conceptual understanding (Jägerskog, 2021), but also their behaviour (Rezat & Sträßer, 2012).…”

Diskurser och dilemman i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning

“…Vidare har den samhällskunskapsdidaktiska forskningen på senare år bidragit med klassrumsnära studier av hur ett ekonomiskt undervisningsinnehåll kan göras begripligt för elever inom samhällskunskapsundervisningen, exempelvis med hjälp av visuella representationer (Jägerskog, 2021). Eftersom ovan nämnda studier om ekonomiundervisning inom samhällskunskapsämnet faller något utanför avhandlingens huvudsakliga intresseområde, kommer de endast att behandlas kortfattat i det här kapitlet, även om de är betydelsefulla såväl innehållsligt, som i form av ett uttryck för samhällskunskapsdidaktiska forskningens och ämnesplanens ökande betoning av ekonomiska frågor, där ekonomiundervisning framställs som en del av samhällskunskapsämnets medborgarbildande uppdrag.…”

“…Ekonomiundervisningen inom ämnet samhällskunskap kan sägas ha ökat i omfattning, på demokrati-och politikundervisningens bekostnad. Betoningen av ekonomiska frågor i läroplanen Lgy11, skulle kunna förstås som en del av en vidare tendens i samhället, där nationalekonomiska perspektiv vinner mark inom allt fler områden, inte minst inom det samhällskunskapsdidaktiska forskningsfältet där framväxande forskning på senare år har belyst olika aspekter av ekonomiundervisningen i samhällskunskapsämnet (jfr Björklund et al, 2022;Jägerskog, 2021).…”