No abstract

No abstract

No abstract

In this article images of and narratives about a specific homeland, heritage and culture in Mother Tongue Tuition (MTT) in Sweden are analyzed in order to discuss if and how the MTT classroom is constructed as a transnational space. In the Swedish context, MTT is a voluntary school subject with the aim to support students to develop knowledge in and about the mother tongue, namely languages other than Swedish used in the home setting. Through a modified nexus analysis of policy documents, field notes and photos from observations and semi-structured interviews with Mother Tongue teachers, a picture emerges of MTT as a transnational space. However, while the discourses of official curricula express a simplified view of the relations between language, culture and the geopolitical space perceived as the homeland, the analysis of the linguistic landscape of the classrooms and the MT teachers' voices exposes the complexity of such relations in a globalized world. The analysis revealed that the construction of the homeland is not limited to relations between two geographical places, as expressed through the national curriculum, but rather the discourses in place may include varied diaspora communities as well as complex national situations in the perceived homeland.

I artikeln undersöks pedagogiska, språkliga och kulturella aspekter av studie-handledning på modersmålet för att uppmärksamma frågor om likvärdighet och social rättvisa i grundskolan. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bhabhas begrepp tredje rummet samt i en dynamisk syn på flerspråkighet genom begreppet transspråkande. Artikeln bygger på intervjuer med studiehandledare, och observationer från studiehandledningstillfällen. Studiens resultat presenteras i följande avsnitt: 1) Studie-handledningens pedagogiska praktiker, 2) Användning av multimodala resurser och 3)Studiehandledningens kulturella ramar. Därmed synliggörs komplexiteten i depedagogiska, språkliga och kulturella praktiker som studiehandledningen innebär.Enligt våra slutsatser kan studiehandledning inte ses som enbart stöd genom elevensmodersmål eller starkaste språk, utan bör snarare betraktas som en transspråkandepraktik som utmanar språkliga och kulturella gränser. Detta stärker förståelsen avstudiehandledningens mellanförskap, som inte bara innebär ett mellanrum mellan tvåkulturer, två språk, två livsåskådningar och två kunskapssyner, utan en komplex ochdynamisk mångfald. Dessa transformerande praktiker synliggör studiehandledarnasupplevda brist på aktörskap, som medför att eleverna går miste om kunskap medpotential att vidga perspektiv och gynna deras kunskapsutveckling och kritiskatänkande. För att uppnå likvärdighet och social rättvisa i skolan framstår nöd-vändigheten i att stärka studiehandledares position genom förtydligande av uppdragetsamt ett mer strukturerat samarbete med klass- och ämneslärare.