In this paper we analyze Salomé de chacra, a play written by the very renowned Argentinian dramatist Mauricio Kartun. We intend to make a reading of this work based on the irony that arises from the oscillation between the piece and other texts. To study the dialogue that the play establishes with other texts we review some of its relations of transtextuality linked in the piece to metathatricality. We argue that Salomé de chacra, in its incorporation of the ironic difference based on transtextuality and its relationship with metatheatricality, moves away from a passive reception of the myth and translates it to local circumstances. From this translation and thanks to the author’s own poetics, the piece allows an approach to a worldview of Argentina’s history and an unmasking of some of its underlying values.

En este artículo se analiza la representación del horror en Madrugada negra de Cristian Rodríguez, ganadora del “Premio Biblioteca Nacional de Novela” en 2007. Este texto, que se aleja de lo testimonial para contar una verdad de un modo no mimético choqueando al lector y acercándolo al sufrimiento, examina los límites de lo humano y puede encuadrarse dentro del tipo de expresión artística abogada por Adorno, aquella que representa lo irrepresentable, poniendo en escena la aporía del escritor post Auschwitz.

The way the theme of the oppressor is inscribed inEl lugar perdidoby the Argentinian Norma Huidobro is analized based on Angenot´s social discourse theory. It is argued that the social discourse about the oppressor entersEl lugar perdidoby the discourse of gender. The way in which the discourse of gender is absorbed by the novel and inscribed in it functions as a possible way to humanize the figure of the repressor and, ultimately, as an attempt to understand it in a different way than other social discourses, even aesthetic ones, have done until now.

Denna studie undersöker genomförandet (Ball et al., 2012) av spansk ämnesspecifik lärarfortbild-ning i det svenska skolsystemet. Med utgångspunkt i policytexter på nationell nivå undersöks två olika typer av data från en pendlingskommun nära en storstad: texter på kommunalnivå och skol-nivå samt intervjuer med lärare i ämnet. Materialet analyseras med hjälp av intertextualitetsanalys för att förstå översättningsprocesser till texter och praxis. Studien visar att spansk ämnesspecifik fortbildning är frånvarande på skolorna när det gäller översättningsprocesser till texter. Med undantag för en fristående skola nämns ämnesspecifik fortbildning överhuvudtaget inte i texterna. När det gäller översättningsprocesser till praxis visar studien för övrigt att det är enstaka lärarinsatser som ger upphov till fortbildningstillfällen, i många fall på lärarnas fritid. Analysen av översättnings-processer till texter ger inte tillräckligt med information om ämnesspecifik fortbildning. Utifrån detta faktum kan man dra slutsatsen att en modell som kombinerar analysen av dessa processer med analysen av översättningsprocesser till praxis samt jämför båda ger fördjupad information om ämnesspecifik fortbildning. Detta tyder på att analysmodellen med fördel kan tillämpas för att studera andra kommuner och även andra ämnen för att bättre förstå genomförandet av ämnes-specifik fortbildning.

About thirty different magazines were published in Sweden by the Latin-American exiles, among them seven literary magazines. In this article I will present the first issue of the first published literary magazine, Hoy y aquí, appeared in May 1980. The analysis focuses in the matter of exile. I come to the conclusion that exile is represented as an oscillation between two poles, a pole of nostalgia and a pole of curiosity in the new. A fundamental function of this first issue is to encourage the readers to use language as a tool in the situation of exile, something about what Hoy y aquí becomes an example of.