The aim of this study was to: (i) describe the practice patterns of Finnish public health nurses during the development of primary health care based on the 'population responsibility' principle; and (ii) to identify the relation of public health nurses' task division models and types of community (rural/town) to their practice patterns. A detailed recording of public health nurses' home and clinic visits was developed and used during three annual study periods in 8-9 health centers by 93-118 public health nurses. The total number of recorded visits varied annually from 4842 to 6841. Statistical significance was determined by Chi-squared. Significant differences were found between the three study periods and also in the practice patterns of public health nurses (PHN) with different task division models and of PHN working in different types of community. However, the short study periods limited the practical importance of these findings.
The purpose of this study is to describe and understand people's conceptions of health and illness. The analysis of the concepts is based on unstructured interviews with men and women aged 30 and 50. The approach of the study is hermeneutical, and the framework for the concept analysis is formed by Hegel's dialectical logic. The interviewees' definitions of health and illness were comprehensive, describing the physical, psychological and social aspects of human existence. The definitions of health ranged from holistic to one‐dimensional. Illness was understood as something more than a disease or its physical symptoms. The analysis also indicated that the interviewees did not equate non‐health with illness or non‐illness with health. Including the categories of non‐health and non‐illness added a new dimension to the analysis of health and illness, enriching the semantic content of the concepts studied.
Hertta Kalkas iir sjukskotare. halsovardare, sjukvdrdsliirare och -ledare, filosofia kandidat och doktor i samhiillsvetenskap. Hon iir overassistent i Tammerfors universitet, Finland, och ansvarig for halsovardskandidat examen vid samma universitet.Jeg har under sju ars tid sysslat med litteraturlasning, artikelskrivning och forskningsverksamhet inom vardvetenskapen. Under de har aren har jag kommit till insikt om att det existerar manga uppfattningar om vad som menas med vetenskapligt tankande , teoribildning och forskningsverksamhet. Mellan representanterna for olika vetenskapsgrenar kan det uppsta aven djupa meningsskiljaktigheter i problem som galler manniskan. eftersom deras verklighetsuppfattning och vetenskapliga sprak betydligt avviker fran varandra. I lander dar vardvetenskapen redan har en artiondelang tradition har aven inom vardvetenskapen utvecklats ett pa vetenskapsfilosofisk tradition baserat tankande samt fran detta utgaende forskning (I). Det ar inte att undra over att en oerfaren vardvetenskapare stoter pa svarigheter da han forsoker a ena sidan skapa sig en egen vetenskapsuppfattning och forskningstradition och a andra sidan infer representanter for andra vetenskapsgrenar havda existensratten av ett eget vetenskapligt tankande , Barbara Stevens skildrar sa har vardvetenskaparens dilemma i sitt framstaende verk: Manga teoribildare inom vardvetenskapen har utgatt fran en relativt klar och enkel teori men kommit slutligen fram till en ytterst komplicerad teori genom att de till teorin fogat alia de nya ideer som de upptackt i andra teoretikers texter eller som de sjalva utvecklat (2). Visserligen ar det viktigt att for vardvetenskapen skapa overgripande , langt gaende teoretiska strukturer , men detta skall inte ske genom ett lapptacke foga samman begrepp eller delar av teorier som olika teoretiker utvecklat. Felet ligger dari att begreppen har ryckts upp ur sitt sammanhang och ur de begreppssystem de hor till (2). Exemplen ovan kanns valbekanta bade fran den egna erfarenheten och fran studerandenas arbeten. I min artikel skall jag behandla nagra ur vardvetenskapens synvinkel intressanta vetenskapsteoretiska fragor genom att kommentera Juhani Pietarinens och Barbara Stevens' tankegangar samt ge ett exempel pa finskt satt att se pa amnet. Host 1982/78 Teoribildning pa tva plan Da man star infer uppgiften att definiera en forskningsgrens teoretiska utgangspunkt marker man att teorierna ar uppdelade pa tva plan: I. Vetenskapsfilosofiska eller metavetenskapliga teorier 2. For en vetenskapsgren utrnarkande teorier , i det har fallet vardvetenskapliga teorier. Med vetenskapsfilosofi menas allrnant verksamhet som bedorner vetenskap, forskning och dess resultat samt i en snavare betydelse den metodologi som varderar de vetenskapliga metoderna (3). Vetenskapsfilosofin anvander den filosofiska metoden for granskning av vetenskapen, dvs: I) problematiserar etablerade tankernonster och givna utgangspunkter, 2) explicerar = tar upp till debatt askadningar inom vetenskapen som ar diffusa, mangtydiga eller dolda...
scite is a Brooklyn-based organization that helps researchers better discover and understand research articles through Smart Citations–citations that display the context of the citation and describe whether the article provides supporting or contrasting evidence. scite is used by students and researchers from around the world and is funded in part by the National Science Foundation and the National Institute on Drug Abuse of the National Institutes of Health.