The cross-disciplinary field of materials science emerged and grew to prominence in the second half of the twentieth century, drawing theoretical and experimental strength from the rapid progress in several natural sciences disciplines and connecting to many industrial applications. In this article, we chronicle and analyze how materials science established itself in Swedish universities in the 1960s and after. We build on previous historical accounts of the growth of materials science elsewhere, especially in the United States, and the conceptual guidance that these studies offer. We account for the emergence and growth of materials science in Sweden from the early influences brought back by academics from postdoc stays

De senaste åttio åren har den svenska universitets- och högskolesektorn genomgått stora förändringar. Förutsättningarna för att bedriva högre utbildning och forskning har ändrats i grunden. Universitet och högskolor har utvecklats från smala elitinstitutioner till att utbilda stora delar av befolkningen och har alltmer tilldragit sig politikens intresse. De finns i hela landet och har successivt tilldelats allt större resurser och ansvar. Huvuddelen av den offentligt finansierade forskningen bedrivs idag vid landets lärosäten. Samtidigt har sektorns utveckling kännetecknats av en betydande kontinuitet. Det är omöjligt att förstå strukturen hos dagens svenska högskolelandskap utan att ta hänsyn till universitetens och högskolornas bakgrund och historiska utveckling. Den här rapporten behandlar utvecklingen under perioden 1940–2020. Utgångspunkten är statens reformer inom högre utbildning och forskning. Det handlar både om breda, övergripande reformer som berört stora delar av verksamheten vid universitet och högskolor i ett sammanhang och om den kontinuerliga anpassningen av bestämmelser och system. Syftet är att teckna en översiktlig bild av utvecklingen av den moderna svenska högskolan. Rapporten vänder sig i första hand till verksamma vid lärosäten och myndigheter, men också till politiker och personer ur den intresserade allmänheten som vill veta mer om bakgrunden till dagens universitets- och högskolesystem och varför det ser ut som det gör. Rapporten har tagits fram av Universitetskanslersämbetet, som ett led i uppdraget att följa utvecklingen inom svensk högre utbildning och forskning. Universitetskanslersämbetet publicerar dessutom årligen aktuell statistik om den svenska högskolan och ett stort antal rapporter på olika teman.

Abstract. This paper is a presentation of a research project that aims at writing the history of computing in Sweden in the mainframe age from a user perspective. Rather than beginning with the history of hardware, this project takes as its point of departure the way in which actors in different sectors of society used computer technology in order to achieve a higher degree of control over crucial processes, whether through electronic data processing systems, process control or technical/scientific computation.

No abstract

Abstract. In the late 1960s, the Swedish Defence Staff initiated the development of a computerized command and control system that was later to be known as the LEO-system. From the mid-1970s to 1989, more than two hundred million SEK were spent on the project, which involved private computer consultants and with military staff officers acting as project leaders and customers. In the end, however, only the intelligence application was introduced and put into operational use in the Swedish intelligence service during the 1990s. This paper will tell the story of the LEO-system and outline some of the reasons behind its failure. It is based on a witness seminar held at the Swedish