Denna artikel granskar finländsk utrikes- och säkerhetspolitik i en tid som kännetecknas av globala förändringar när det gäller maktpolitik, internationella institutioner, säkerhetsordningen, och inrikesutvecklingen i olika länder. Som del av projektet ”Nordiska svar på geopolitiska utmaningar” analyserar artikeln även Finlands ståndpunkt gentemot det nordiska samarbetet, och i vilken mån nordisk samverkan hör till Finlands utrikespolitiska arbetsredskap. Till att börja med kontextualiseras landets utrikespolitik, varefter det utrikespolitiska beslutsfattandet jämte aktörer gås i genom. Därefter undersöks vilka utmaningar Finland har och hurdana redskap landet har i bemötandet av dessa. Slutligen granskas hur Finland har anpassat sin politik till de globala omvälvningarna. Grundvalen i Finlands utrikespolitik, nämligen det folkrättsbaserade internationella systemet, står kvar i den föränderliga omvärlden där Finland agerar primärt inom och via EU. Men både de maktpolitiska förändringarna och utmaningarna i globalt styre har påverkat prioriteringarna i finländsk utrikespolitik.

No abstract

No abstract

The importance of the United Nations Human Rights Council (HRC) is growing for the Nordic states. Despite the existence of a rotation principle for Nordic representation, in 2019 two Nordic states, Iceland and Denmark, exceptionally both had a seat in the HRC. This article seeks to evaluate that unique situation by taking stock of their respective experiences in the Council, their human rights priorities, as well as Nordic cooperation in general. The aim is to explore similarities and differences between the Nordics, and to inform policymakers about developments within the Council. During a time in which human rights are being challenged worldwide by autocratic states and developments such as COVID-19, it is essential to improve our understanding of what the Nordic countries, as principled supporters of human rights, can bring to the table.

No abstract