Creating internships for newly arrived refugees and immigrants is a well-established part of the Swedish national integration program and is seen as a strategy to speed up immigrants' establishment process. One common belief is that the workplace is expected to give the newly arrived trainee necessary language training, as well as contextual and cultural knowledge. Here, the transferring direction of knowledge is from the Swedish workplace to the receiving newly arrived trainee. However, it is rarely discussed whether the trainee will bring valuable knowledge to the organization, or what the relational aspects of the internship should look like. In this paper, we develop the analysis of internships as a mean for integration in Sweden, by analyzing what trainees and their supervisors experience in terms of knowledge transfer and development. By interviewing trainees (4) and supervisors (5), the aim of this paper is to discuss ideas and practices in an internship program for refugees that The University of Gothenburg started in 2015. The interviews focus on the structural and organizational level, though individual experiences also play a central role. Theoretically, the analysis is interdisciplinary and a cross-cut between organizational theory and cultural studies, especially the work of Sara Ahmed. Our results show that the trainee is seen both as a resource and as someone who represents multiculturalism, hospitality, and the altruism of the university and its employees. The trainee is expected not only to integrate in a productive way, but also to stand out in non-productive areas, such as the social context.

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 4 (2015) Att orientera sig i skolan, staden och svenskheten.Det fria skolvalet enligt elever i förorten Majsa Allelin sammandrag: Under 1990-talet implementerades genomgripande omstruktureringar av det svenska utbildningsväsendet. Bland annat genomfördes en friskolereform vars konsekvenser än i dag diskuteras i den politiska debatten. I debattens skugga fortsätter allt fler elever att söka sig till fristående skolor. Vad innebär detta för möjligheterna till en likvärdig skola för alla och för den segregation som präglar våra storstäder? I Majsa Allelins artikel står eleverna och deras valsituation i centrum. Vi möter elever från en rasifierad svensk förort där en del valt att byta till en fristående skola i innerstaden, och en del valt att gå kvar i kommunala skolor i hemområdet. Utifrån elevernas motiv till och erfarenheter av valen visar studien på att de sociala och ekonomiska villkor som råder i staden samspelar med skolornas organisatoriska och pedagogiska förutsättningar, vilket, för elevernas del, bidrar till en reproduktion av segregationen. För eleverna får "svenskhet" representera den vedertagna definitionen av att ha lyckats och det är utifrån detta begrepp som de navigerar på utbildningsmarknaden och därmed i staden.nyckelord: utbildningsmarknad; det fria skolvalet; segregation; svenskhet; förorts-skolor; friskolor.