No abstract

Lately the interest to develop a gender-perspective in preschool has grown in Sweden. The aim of this study is to focus on Svedish preschool work teams understanding of gender and gender-sensitive pedagogy and their descriptions of what they actually do to be gender-sensitive preschools. Studies of gender and children often focus construction of gender in different contexts and studies of institutions where you actually try to work in a gendersensitive way are quite rare. The theoretical framework is gender theory; specifically, poststructural theories of gender and education. Our data consist of four focus group interviews with Swedish preschool teams. The data revaled that the preschool work teams involved the parents in their gender work. We found five aspects of ''new'' expectations for parents concerning gender and equity in the gendersensitive pedagogy.

I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.

In this article, some of the discourses concerning ‘gender-sensitive pedagogy’ that circulate in Swedish preschools are discussed. Two guideline documents that circulate in gender- and equity-sensitive projects in preschool are investigated, and the question is asked: What gender-related messages can possibly reach preschools from the guidelines? The method is discourse analysis inspired by Michel Foucault. Three different discourses were found: the discourse of the preschool institution; the discourse of gender and/or equity; and the gender-pedagogical discourse.