No abstract

No abstract

This study examined how teachers relate literacy teaching to their ordinary subject teaching in professional development settings. The study is conducted within the large Swedish professional development program the Literacy Boost (in Swedish "Läslyftet"), which can be viewed as an example of an international focus on reading ability beyond early and beginning reading. Such a focus may be well-grounded, but it also raises concerns of how teachers of different school subjects are addressed in such programs. The findings of this study show that participating teachers express four approaches of relating literacy teaching to subject teaching, indicating different types and degrees of coherence between professional development content and teachers' teaching practice. While all teaching activities described by teachers aimed at improving students' general literacy, this was mostly done in the form of additional activities rather than being embedded in the ordinary teaching concerning curricular objectives of school subjects. These results suggest that differences in how texts are used and interpreted in different school subjects should be given higher priority in the design of both content and form of professional development programs to better support subject teaching.

No abstract

Begreppet ”kollegialt lärande” som myntades av Skolverket 2011 har fått ett betydande genomslag i svensk skola, både i form av den kompetensutvecklingsmodell genom vilken begreppet initierades (fortsättningsvis kollegialt lärande-modellen) och genom begreppets stora spridning i allmän skoldiskussion. Denna studie undersöker det tidiga formandet av kollegialt lärande-modellen 2011-2012 och belyser de antaganden modellen vilar på. Med utgångspunkt i Bacchis (2009) angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” undersöker vi hur de problem som modellen förväntades lösa representeras i texter som omgärdar modellens framväxt. Kollegialt lärande-modellen analyseras även i ett professionsteoretiskt perspektiv, för att därmed utforska de förutsättningar som modellen ger för utveckling och utövning av lärarprofessionalism. Analysen visar att kollegialt lärande-modellen representerades som en lösning på bristfällig matematikundervisning och byggde på antaganden om att lokala aktörer inte förmådde hantera problemen. Myntandet av begreppet ”kollegialt lärande” framstår som ett sätt att framställa kompetensutvecklingsmodellen som underbyggd av forskning, utan att kräva förankring i specifika forskningsbaserade begrepp och modeller. En betoning på likvärdigt genomförande motiverade att modellen gavs ett standardiserat upplägg och innehåll. Denna standardisering möjliggjorde att en professionell kunskapsbas kunde erbjudas, samtidigt som lärargruppers möjligheter att utveckla och utöva professionell autonomi begränsades.