This article introduces the method of podcast ethnography. The method encompasses three general stages: to explore a podcast from a particular social field, to engage with it through careful, ethnographic reflexivity and to examine the podcast by developing typologies and themes expedient for analysis. Podcast ethnography is beneficial due to its spatial and temporal flexibility; observing a podcast universe can be performed on the move and in parallel with other tasks. This advantage enables a muchneeded breathing space for researchers inquiring vehement milieus, such as white radical nationalism. The article uses an example from this precise milieu in Sweden-the podcast Motgift [Antidote]-to illustrate and flesh out the potentials and challenges of applying the method's three stages. In so doing, the article argues for inclusion of podcast ethnography into the extended family of ethnographic methods.

Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 5 (2016) Hundra år av radikal nationalism Markus Lundström & Tomas Lundström sammandrag: Markus Lundström och Tomas Lundströms artikel analyserar vad förfat-tarna benämner som "radikal nationalism" i Sverige mellan 1915-2015. Utifrån tidigare forskning sammanställs en historisk översikt över de aktörer vars politiska projekt tar sin utgångspunkt i nationalismens själva rot: att knyta en nedärvd folkgemenskap till en specifik plats. Till skillnad från tidigare konceptualiseringar av denna politiska miljö utgår "radikal nationalism" från aktörernas egen idévärld, och genom att betona aktö-rernas gemensamma ideologiska drag framträder en bild av ett historiskt föränderligt flätverk där olika aktörer skapas och splittras, interagerar, förgrenas och återuppstår. För-fattarna identifierar tre olika idéströmningar som präglar miljön och som under hundra år av radikal nationalism korsat varandras färdriktning. Medan den rasorienterade och socialkonservativa nationalismen historiskt sett stått i konflikt med varandra, tycks den identitära idéströmningen på senare tid ha skapat nya kontaktytor aktörerna emellan. Artikelns historisering av svensk radikal nationalism föreslår, med andra ord, en analysram för att studera dessa aktörer, och för att begripliggöra nationalistisk radikalisering i Sverige.nyckelord: radikal nationalism; högerextremism; fascism; rasism; socialkonservatism; den identitära rörelsen.

This article sketches fascism’s ideological morphology under a post-fascist condition. It builds empirically on three years of ethnographic studies of the radical-nationalist podcast Motgift [Antidote], disclosing that (i) fascist multivocality characterizes and feeds the rhizomic structure of Swedish radical nationalism; (ii) fascist narration locates protagonists and antagonists in driving a plot of ‘genocide against the white race’; and (iii) fascist temporality reinforces ideas of a lost past and degenerated present – prompting a struggle for cultural rebirth and racial revival. The multivocality, narration, and temporality of Motgift illuminate the radical-nationalist politics at work under a post-fascist condition: the state of ideological reconfiguration pondering fascism’s historical downfall.

arkiv | nr 5 | det vita fältet iii | figurbilaga till lundström & lundström | hundra år av radikal nationalism förslag på källangivelse: Lundström, Markus & Tomas Lundström (2016) "Svensk radikalnationalism 1915-2015", figurbilaga till artikeln "Hundra år av radikal nationalism", i Det vita fältet III. Samtida forskning om högerextremism, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 5 (figuren återfinns även, i sidbruten version, på sidorna 58-59 i själva artikeln).