Identifierat problem är inriktat på undervisning i relation till omsorg och lärande, eller med andra ord vad den så kallade ”helheten” i policydokument kan innebära och hur den kan framträda i förskolans undervisning. Det finns ett underskott av forskning som belyser området utifrån mer omfattande empiriska studier i samverkansprojekt. Syftet är att, med koppling till ett samverkansprojekt, utveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i relation till omsorg och lärande i förskollärares texter och dokumenterade samhandlingar i förskola som skolform i Sverige. Metodologiskt refererar analysen till abduktiv analys i didaktiskt perspektiv. Materialet inkluderar totalt 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Källdata utgörs av ord-data och audiovisuella data. Resultatet visar att begreppen undervisning, omsorg och lärande kan framträda som både åtskilda och sammanflätade på olika sätt. Sammantaget fogas analysen samman och prövas genom det övergripande begreppet ”flerstämmig undervisning” som kan inrymma ”didaktisk (o)takt”.

Since teaching in Swedish preschool was regulated in the Education Act 2010, preschool teachers have appeared to struggle with the concept of “teaching” in their day-to-day practices. This paper is based on a collaborative R&D programme involving preschool teachers and researchers aimed to build knowledge of what can characterize teaching in preschool. The research was carried out in 40–44 preschools/preschool departments in eight municipalities in Sweden between 2018 and 2020. The method was based on a praxiographic approach where preschool teachers tried out different theory-informed teaching arrangements, including didaktik, variation-theory, post-structural gateway and pragmatic perspective. The material for the article consisted of 350 co-plans, 305 co-evaluations and 35 hours of video. Analysis was based on a didaktik premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. Theory-informed teaching arrangements have been tried out and shown to support teachers in conducting teaching in the complex reality that is based on scientific grounds and proven experience. In summary, the analysis is merged in a communicable entity through the concept of “multivocal didaktik modelling.”

In Swedish preschools teachers seem to struggle with the concept of "teaching" in their day-to-day practices. A three-year collaborative research project involving preschool teachers, managers and researchers therefore aimed to describe and further develop knowledge about what could characterize teaching and co-assessment based on scientific grounds and proven experience. The research was carried out in between 93 and 137 preschools/or preschool departments in ten municipalities in Sweden between 2016 and 2017. The method was based on a praxiographic approach where preschool teachers tested four different theory-informed teaching arrangements. The material consisted of about 895 coplans, 740 co-evaluations and 110 hours of video. Analysis was based on a didactic premise and can be methodologically described in terms of abductive analysis. The analysis was merged and tested in a communicable entity through the "multivocal didactic modelling" concept. The results indicated that teaching is modelled through co-assessment. Multivocal traces related to didactic questions and didactic levels emerge from theory-informed teaching arrangements. The research stands to make a highly significant contribution to knowledge development concerning teaching and co-assessment in preschool. Theory-informed teaching arrangements, with integrated didactic models, have been tried and shown to support teachers in conducting teaching that is based on scientific grounds and proven experience. The concept "multivocal didactic modelling" paves the way for alternative (meta)theoretical trajectories for critical reflection and for more cohesive and finely tuned teaching. In conclusion, the contribution to the development of knowledge can be described in terms of theory-informed practical development and practically grounded conceptual development.

Tidigare studier inom musik och förskola i nordisk och svensk förskoleforskning har oftare fokuserat lärande än undervisning (Vallberg Roth 2018). Inom området Eary Childhood Music Education råder det brist på forskning som berör själva processen att undervisa och teoretisering av den. I ett samverkansprojekt har didaktiska grundfrågor fått fungera som en bro mellan process och teoretisering. De didaktiska frågorna har även bidragit till att flytta fokus från lärande till undervisning i deltagande förskollärares musikundervisning. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om vad som kan känneteckna musikundervisning i förskola. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts av 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Resultatet visar spår av flera infallsvinklar och variation av närmanden vilket leder till flerstämmig musikundervisning, dels utifrån musikens flera dimensioner (akustisk, emotionell, existentiell, motorisk-kinestetisk och strukturell), dels utifrån musikundervisningens flera aspekter (konst-, hantverks och vetenskapsorienterade).

Historiskt sett har musiken mer eller mindre ingått i förskoleverksamhet. Sång och rörelselekar sågs redan under mitten av 1800-talet som viktiga aktiviteter. Viktiga inte bara för dess glädje och inbjudan till rörelse, utan också som medel för fostran och som underhållning (VallbergRoth, 2001;Tallberg Broman, 1995). Under 1960-och 1970-talen förflyttas fokus för musik i förskolan. Från att ha ansetts spela en viktig roll för barnets allmänna utveckling (Musikutbildningskommittén, 1968), blir musik ett upplevelseområde (SOU 1972:26). En "experimenterande ljudverksamhet" (Uddén, 2001, s. 41) där barnens spontana ljudskapande ska vara i centrum med arbetssätt som utgår från barnens initiativ och försök, inte från musiken. Därmed kom musik att handla om sinnesträning, och pedagogernas uppgift blev att erbjuda material att producera ljud och rytmer med. Under 2000-talet har fokus på lärande i för-skola ökat och begreppet lärandeobjekt introducerats. Kombinationen lärande och estetik menar Maj Asplund Carlsson (2008) är en ovanlig konstellation. Det estetiska området ska enligt Lpfö 98 (2010), vara både metod och innehåll, men de estetiska ämnena får snarare en funktion som metod än innehåll, kanske till och med "metoder utan innehåll" (Pramling Samuelsson m fl, 2011). Pramling Samuelson med flera anser vidare att i och med att estetiken aldrig ifrå-gasätts så är kunskapsutvecklingen inom områ-det svagt. I samband med denna diskussion har bland annat Niklas Pramling och Cecilia Wallerstedt (2010) antytt att i arbetet med musik på förskola skulle lärandeobjekt kunna vara musikens grundelement som till exempel tempo, taktart, dynamik, musikalisk form, men också kunskap kring instrument, klangfärg och genre. Ett av artikelns huvudbegrepp är musikstund. Med musikstund menar jag stunder där musiken spelar en central roll för aktiviteten. Definitionen av begreppet musikstunder kan naturligtvis Musikstunder i förskolepraktikSamband mellan musikens mening, aktivitet och aktivitetsformer Ylva Holmberg Malmö Högskola, SverigeTitle: Music events in Swedish preschool: Connections between the meaning of music, activity and forms of activity Abstract: There has been, and still are a lot of music events in early childhood education settings. The way of looking at the meaning of music, content and form varies, partly over time, partly between researchers and between preschools. The aim of the article is to describe and analyze how music events appear. Over a period of five months music events in three Swedish preschools, with children between three and five years of age were observed. Result indicates that preschool teacher's musicianship affects their way of looking at the meaning of music and their way of working with music in their preschool. Three main musical activities were identified singing, playing instruments and movement. The ways of working in the activities varies. Singing often has a character of reproducing, playing instrument has a character of investigating and that movement can be of reproductive as well as investi...