3. Translanguaging and Ideology: Moving Away from a Monolingual Norm

Verbaliserade och praktiserade språknormer inom Svenska för invandrare*

“…Språkideologier förstås i denna artikel som vardagliga och ofta normativa grundläggande uppfattningar om språk som reflekteras, skapas och återskapas i en process där hegemoniska maktförhållanden upprätthålls (Woolard & Schieffelin 1994;Blommaert & Verscheuren 1998: 25;Woolard 1998;Kroskrity 2006;Jonsson 2017). Ideologier kan beskrivas som diskurser kopplade till makt vilka människor möter i policydokument utfärdade av staten och i interaktion med personer knutna till olika institutioner (Woolard 1998: 7).…”

“…Denna norm hade inflytande långt in på nittonhundratalet och medförde bland annat att språkvetare varnade för att låta barn växa upp med två språk om inte särskilda villkor var uppfyllda. Nu har den dock, enligt Jørgensen, ersatts av den dubbelt enspråkiga normen, the double monolingualism norm, vilken är inflytelserik i många moderna samhällen (Blackledge 2008;Spindler-Møller & Jørgensen 2009;Jonsson 2017), bland annat i utbildningskontexter (Jonsson 2013), där lärare bidrar till att upprätthålla denna norm (Musk 2010). Jonsson (2017) framhåller att det i enlighet med den dubbelt enspråkiga normen är korrekt att tala ett språk i taget medan transspråkande ses som fel eller avvikande.…”

“…Något sådant förbehåll finns inte inom den polyspråkliga normen, utan där öppnas upp för alla talare att använda ord och uttryck ur vilka språk som helst, oavsett vilka kunskaper de har i språket i fråga. Det innebär att den polyspråkliga normen öppnar för mer inkluderande språkpraktiker (Jonsson 2017).…”

“…Transspråkande utmanar därmed en uppfattning om språk som separata enheter. Växlingen mellan språk sker intuitivt och förekommer naturligt i vardagslivet och därmed kan den, i likhet med andra förmågor, betraktas som möjlig att vidareutveckla genom utbildning (Jonsson 2017).…”

Translanguaging and multimodality in workplace texts and writing

“…Instead of viewing languages as separate entities that can be in contact, the focus is on how people use their linguistic repertoiresat times in an integrated manner and other times by separating languages (Jonsson, 2013). Translanguaging is used as an overarching term that encompasses translations and what could be referred to as code-switching (Jonsson, 2017). In a translanguaging perspective, language is seen as 'a repertoire of multilingual, multimodal, multisensory and multi-semiotic resources that language users orchestrate' (Zhu Hua et al, 2017, p. 413).…”