Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i förskolans vardag

Abstract

Förord FörordNär jag var barn gick jag i förskola i 6 år. Jag hade också två föräldrar som under några år arbetade som förskollärare och ett tag som förskolechefer. När jag sedan var 19 år gammal påbörjade jag min egen utbildning till förskollärare och jag arbetade som det i ungefär 10 år. Innan jag inledde min forskarutbildning hade jag dessutom undervisat på förskollärarutbildningen i ett par år. Dessa erfarenheter gjorde att jag trodde att jag kunde en hel del om förskola och förskolans pedagogiska praktik. Den inställningen har jag fått ompröva. Arbetet med den här avhandlingen visade mig att det fanns, och fortfarande finns, så mycket att upptäcka -och lära -om förskolepedagogisk praktik. Under avhandlingsarbetet har jag lärt mig se viktiga detaljer i social interaktion som är avgörande för förståelsen av förskolans pedagogiska praktik, detaljer som fanns där även tidigare, men som jag inte lade märke till. Arbetet med den här avhandlingen har på så sätt kommit att bli en slags upptäcktsresa för mig. Det är många som har funnits med under den här upptäcktsresan som jag vill tacka.Först och främst vill jag tacka de barn och förskolepedagoger som deltar i studien -stort tack för att jag fick vara med i er förskolepraktik och lära mig hur ni "gör" den tillsammans. Tack också ni föräldrar som gav er tillåtelse för era barn att delta. Utan er hade denna studie inte alls gått att genomföra.Ett särskilt varmt tack vill jag ge till mina båda handledare, Polly Björk-Willén och Jakob Cromdal. Ni har varit ovärderliga för mitt arbete med den här studien. Från första början och ända till slutet har ni visat förtroende för mina tankar, idéer och för mitt arbete. Ni har hela tiden uppmuntrat, stöttat och utmanat mig, samt läst och kommenterat mina texter med stort engagemang, skärpa och gedigen kunskap. Tack för att ni öppnade dörren till etnometodologins och konversationsanalysens universum åt mig! Jag har lärt mig så mycket tillsammans med er! Samtidigt har ni också visat stort tålamod och mycket värme när ni har låtit mig göra det här på mitt eget sätt. Ni har hela tiden både guidat mig och låtit mig äga min egen lärandeprocess och text. Återigen, (högt och med emfas) TACK Polly och Jakob! Ett stort tack till alla i Pedagogiskt arbete vid Campus Norrköping för att jag har fått delta i en kreativ, utvecklande, lärorik, inspirerande och rolig forskningsmiljö. Tack både seniora forskare och medforskarstuderande, också ni som har försvunnit iväg till nya sammanhang -Linnéa Razmjooei. Tack Josefine och Anders, utan er hade licentiandtiden blivit så mycket jobbigare och tråkigare! Tack Katarina för att jag har kunnat dela stort och smått med dig under andra halvan av forskarutbildningen! Tack Lina för att du är en sådan bra förebild i ditt förhållningssätt till avhandlingsarbete. Tack Daniel för att du kunde förklara så att jag till slut förstod hur jag skulle göra multimodala transkript. Tack Kirsten och Lars för hjälp med begrepp på engelska. Tack också till institutionsadministratör Anna Ericson! Tack till alla i forskar...

Towards a minor bilingualism: Exploring variations of language and literacy in early childhood education

“…Dalgren 2017). Building on Vygotskij, Hasan (2002) brings up assumptive versus prefaced questions as contrasting methods for adults' interaction with very young children.…”

“…A growing interest in the multimodal aspects of conversation and the material framing of interaction has contributed to several alternative transcription forms (cf. Goodwin 2000, Mondada 2006, Melander 2009, Björk-Willén 2006, Dalgren 2017) that in turn have produced a further challenging of the divide between text and context. inconsequential way.…”

Välja vara : En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden

“…Det betyder att fokus ligger på vilka meningar som individerna i empirin själva tillskriver olika aspekter av praktiken, vilka uttalade och outtalade regler och villkor som strukturerar dessa, och vad som då framstår som rimligt, respektive orimligt relativt en viss logik. Den logiktypologi som Glynos och Howarth (2007) presenterar består av sociala, politiska och fantasmatiska logiker, vilka synliggör olika dimensioner av den sociala världen (s. 30). Denna uppdelning av olika typer av logiker syftar till att synliggöra och förklara en praktik, eller en regim av praktikers sociala dynamik och ordning (sociala logiker), hur praktiken skapats och förändrats (politiska logiker), samt vad det är som får människor att ansluta sig till och att acceptera den sociala praktiken, dvs.…”

“…Är argumentationen klar, sammanhängande och, kanske viktigast av allt -bidrar avhandlingen till en utvecklad förståelse för det problem den avser att beforska? Som framgår av Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips (2000 s. [28][29][30], bör giltigheten hos diskursanalyser bedömas i förhållande till de teoretiska utgångs-punkterna, om forskningsprocessen beskrivs transparent och om studien kan bidra till nya perspektiv på de praktiker analysen undersöker. I linje med Glynos och Howarth (2007) menar jag att de retroduktiva förklaringarna som presenteras till de undersökta problematikerna i avhandlingen, kan värderas utifrån hur fruktbara dessa är i sig själva och i vilken mån förklaringarna kan ge upphov till nya frågor.…”

“…Ofta används termerna "subjektifiering" (engelska: "subjectification") (se t.ex. Davies, 2006;Stauness, 2003) eller helt 30 Översättningen av "Logics of critical explanation" till "Logikperspektivet" görs av Lundgren (2012) i en artikel som introducerar analysmetoden till etnologisk forskning. Veterligen finns ännu ingen pedagogisk text publicerad på svenska som använder Glynos och Howarths logiktyplogi i samband med fältstudiebase-rad forskning om skolval.…”