Cultural policy and the meaning of modern and post‐modern taste, with concluding remarks on the case of Sweden

Towards a new historical context for the understanding of cultural policy, or, the common enterprise of French Surrealist André Breton and Swedish Minister of Culture Ragnar Edenman

“…In the passage quoted above "the free play of the faculties" is reminiscent of Kant and the use of the expression "aesthetic education" later in the speech alludes to Schiller's Letters on the Aesthetic Education of Man (1795). In previous research, the connections to the aesthetic tradition have often led to the interpretation of Swedish cultural policy as a distribution apparatus where a fixed (bourgeois) cultural heritage and high-quality contemporary art-works are to be disseminated to the population in a grand project to reform their taste (Bjurström 2008;2018;Frenander 2014). However, if we turn to the history of the avant-garde and André Breton's first surrealist manifesto instead, a different genealogy can be revealed which foregrounds central, but largely overlooked, elements in Edenman's programme.…”

Cultural Radicalism versus Christian Conservatism: Political Controversies in Literary Nation Building in Norway, 1863-1938

“…But in the open public sphere there was much controversy about which taste should prevail. Bjurström (2008) argues that the "Great Reformation of Taste" in the mid-19 th century, advocated by people like Matthew Arnold, was a movement to establish universal norms for "good culture". It was an elite movement whose mission was to "educate" people and bring them to a "higher" cultural level and thereby make them "better" humans and citizens.…”

Kulturstad/Stadskultur : Idéer om kulturens värden i Malmös stadsomvandling 1990–2012

“…Men det sistnämnda och mer generella perspektivet är dock långt ifrån reserverad en avskild kulturpolitisk sektor. Snarare utgör detta en väsentlig del i all typ av statsbildning och politik utifrån den grundläggande strävan och funktionen i statskonsten att forma en kulturell identitet bland befolkningen (Bjurström 2008a;Solhjell 2005;Lewis & Milller 2003;Hall 1997) samt organisera, utveckla och/eller reglera den kulturella offentligheten (McGuigan 1996;Nielsen 1993). Givet att kulturpolitiken verkar för att garantera medborgarnas demokratiska rättigheter och delaktighet i samhällslivet kan det sålunda också argumenteras för att det idealt sett är ett område som har till uppgift att inte bara bedriva sakpolitik utan också säkra själva förutsättningarna för en demokratisk politik över huvud taget .…”

“…De flesta kontroverserna som utspelade sig i den tidens kulturdebatt kring smak, estetisk kvalitet och kulturella preferenser utelämnades i 1974 års kulturproposition (Bjurström 2008a). En del av debatten fick dock fäste, vilket ledde in det kulturpolitiska arbetet på att i större utsträckning också uppmärksamma värdet av insatser för eget kulturskapande och möjligheter till nya sociala kulturgemenskaper (Vestheim 2003;Skot-Hansen 1998).…”