Det frivilliga fältets geografi: En forskningsöversikt över det frivilliga fältets förutsättningar för samverkan inom räddning och respons

Abstract

Det finns ett ökande intresse från blåljusaktörer som kommunal räddningstjänst och statlig sjö- och flygräddning samt polisen och, att samverka med frivilliga privata personer, grupper och organisationer. Det finns också ett ökande intresse från medborgare att bidra för trygghet, räddning och säkerhet. Fältet ”frivilliga verksamheter” består av en mängd olika verksamheter som på många sätt är väsensskilda, med mycket olika målgrupper, medlemmar, inriktning, kunskaper och etableringsgrad. När systematisk samverkan och utbyte mellan myndigheter/offentliga verksamheter och frivilliga verksamheter planeras är kunskapen om frivilligverksamhetens förutsättningar viktig. Inom ramen för projektet ”Frivillighetens geografi” är syftet med denna forskningsöversikt att identifiera dimensioner som kan beskriva mångfalden av frivilliga aktörer och verksamheter och som är av betydelse för räddningssamverkan och lämpliga samverkansformer mellan räddningsaktörer och frivilliga.Metoder som används för litteraturöversikten var riktade sökningar samt sökningar i Unisearch, SafeLit och Scopus efter olika aspekter av frivillighet och frivilliga inom räddning med sökorden volunteers AND citizens AND rescue OR Rescue Service AND collaboration OR co-production OR co-operation. Sammantaget gav det 41 publikationer som analyserades med riktad innehållsanalys till teman. I resultatet kunde tio olika typer av frivilliga identifieras när det gäller räddning och respons från väl inarbetade och organiserade frivilliga försvarsorganisationer till åskådare, CSR-verksamheter och exploatörer. Frånsett sist nämnda, kan de bidra inom olika områden som ställer olika krav på kunskaper och förmåga. Samverkan med frivilliga kan också inrättas olika utifrån vilka behov av kontroll eller behov av initiativ och egenutveckling som finns. Tidsperspektiv på när frivilligas bidrag gör mest nytta bör beaktas. Idag saknas i Sverige i stort sett frivilliginsatser inom förebyggande eller analys. Utöver tidsfaktorn har åtta olika dimensioner som har betydelse för den frivilliga verksamhetens möjligheter att samverka och bidra inom räddning och respons identifierats. Dessa sträcker sig från graden av inriktning mot räddning och integration i räddningssystemet till legitimitet och vilka resurser man förfogar över eller geografisk täckningsgrad. Slutsatsen är att kombinationerna av dimensioner till den frivilliga verksamhetens karaktär och särart avgör var och hur verksamheten kan bidra i en mångfald av olika möjligheter från grannsamverkan till första respons eller organisering av beredskap. Möjligheterna till samverkan med frivilliga avgörs snarare av räddningssystemets förmåga att kanalisera, hantera och ta vara på mångfalden. Frågor att ta ställning till och ett förslag till checklista utifrån slutsatserna bifogas.