Differential discourses: the contribution of visual analysis to defining scientific literacy in the early years classroom

Britsch, Susan

doi:10.1177/1470357209102114

Cited by 11 publications

(8 citation statements)

References 19 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…In fact, language is frequently backgrounded to visually and kinesthetically accessible modes, especially in science classrooms (e.g., Arnheim, , ; Kress, ; Kress et al, ; van Leeuwen, ). For this reason, this analysis uses discourse visualizations to exemplify all essential modes that operated as mediators within critical patterns of activity (Britsch, ). Each task‐based interaction thus encodes a recurring critical pattern.…”

Section: Methodsmentioning

confidence: 99%

“Nosotras no Empezamos a Hacer Eso”: A Social Semiotic View of a Sheltered Science Investigation

Britsch

2019

TESOL Quarterly

Self Cite

View full text Add to dashboard Cite

This article traces the interaction of multimodal semiotic resources within and across tasks constituting a science unit on surface tension in an eighth-grade sheltered science classroom. Two discourses, operating simultaneously, realized differently motivated signs. This article follows the contribution of linguistic and extralinguistic modes that impinged on science and language learning. These semiotic resources differently engaged the identities of the teacher and the focal English learning students. The teacher discourse cued students to read the available modes in a way that awarded them a behavioral identity in the classroom, but not a conceptual one. The English learners recognized and cooperated with the initial focus on behavioral compliance imposed by the teacher discourse while asserting peer identity, but late in the unit the teacher discourse shifted frames to require student enactment of conceptual identity through written language. The teacher discourse foregrounded, or was consistently undergirded by, the conceptual identity that the teacher brought to the classroom and by a set of expectations for a learning trajectory that did not explicitly link key language with students' investigative activity. In five of six task-based interactions, the student discourse foregrounded behavioral or peer identity. As a result, the students were able to only partially link their science activity to the concept of surface tension using the language of science.

show abstract

Section: Methodsmentioning

confidence: 99%

“Nosotras no Empezamos a Hacer Eso”: A Social Semiotic View of a Sheltered Science Investigation

Britsch

2019

TESOL Quarterly

Self Cite

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Discourse can be realized through interactions (Britsch, , ). An interaction is an event that occurs between two or more social actors for the purpose of knowledge reconstruction in science.…”

Section: Methodsmentioning

confidence: 99%

Multimodal teacher input and science learning in a middle school sheltered classroom

Zhang¹

2015

J Res Sci Teach

View full text Add to dashboard Cite

This article reports the results of an ethnographic research about the multimodal science discourse in a sixth-grade sheltered classroom involving English Language Learners (ELLs) only. Drawing from the perspective of multimodality, this study examines how science learning is constructed in science lectures through multiple semiotic resources, including oral language, gestures, and visual products. Specifically, the study asks three research questions: 1. What is the nature of multimodal communication between the teacher and students? 2. How does science learning occur in the classroom from a multimodal perspective? and 3. How does language development occur in the classroom? Data include eight months of classroom observation with video and audio recordings, fieldnotes, formal, and informal interviews with the teacher and students, photographs of textbook pages, students' final products, and teacher products. Results show that the gap between the multimodal representation and communication, as well as the disconnection between teacher discourse and student discourse, provides limited evidence of the students' knowledge reconstruction. The gap between the everyday language and scientific language leads to limited language development. The study expands the current knowledge base about ELLs' multimodal classroom experiences in relating to science learning and language development. The results can be used to help both researchers and educators in the future to examine the multimodal instructional design in terms of its effectiveness for science learning. #

show abstract

“…af Christie & Derewianka 2008;Christie & Maton 2011;Nygård Larsson 2011Hertzberg 2011;Hipkiss 2014;Olvegård 2014;Hallesson & Visén 2019). Det finns en del forskning med inriktning på språk och ämneslitteracitet där forskarna kommer från ämnet i sig, i synnerhet från naturvetenskapliga ämnen (Lemke 1990;Mortimer 2003;Neville-Barton & Barton 2005;Airey 2009;Britsch 2009;Haglund & Jeppsson 2013;Knain 2015). Dessutom har lärare som ingått i utvecklingsprojekt som rör ämneslitteracitet i olika ämnen tillsammans med forskare skrivit om sina erfarenheter (se t.ex.…”

Section: Utveckling Utbildning Och Fortsatt Forskningunclassified

Ämnesspråk

Nestlog

2019

View full text Add to dashboard Cite

Ämnesspråken fråga om innehåll, röster och strukturer i ämnestexter Ewa Bergh Nestlog Att språk och tänkande är tätt sammankopplade är ett klassiskt filosofiskt konstaterande. Med ämnesspråk avses i den här artikeln de resurser i vid bemärkelse som ämnesexperter och lärare i ett ämne använder när de uttrycker sig i ämnet. De som studerar ett ämne förväntas också lära sig att dels förstå ett ämnes specifika språk och texter, dels själva använda ämnesspråk när de utvecklar tankar och visar sina kunskaper i ämnet. Ämnesspråk kan ses som en resurs som ger elever och studenter möjligheter till ett fördjupat tänkande inom ämnet. 1 Kunskapsutvecklingen är därför starkt relaterad till språkutvecklingen i ämnet. En konsekvens av ett sådant resonemang är att frågor som rör ämnesspråk är centrala ämnesdidaktiska frågor (jfr Moje 2008;Shanahan & Shanahan 2008;Fang & Coatoam 2013).Ämnesspråk kan med andra ord sägas utgöra ett samlat begrepp för det språk som kvalificerade deltagare i en ämneskultur använder när de gör sina röster i ämnet hörda för att kommunicera ämnesinnehållet med ämnesrelevanta strukturer för språk och andra resurser. Resonemang om dessa tre aspekter på ämnesspråk kommer att fördjupas längre fram i artikeln. Ämnesspråk används således i muntliga och skrivna ämnestexter i den sociala gemenskap som ämnesundervisningen utgör. I vissa ämnen, till exempel musik samt idrott och hälsa, handlar ämnesspråk om att kunna tolka och skapa mening genom ämnets specifika gester och kroppsspråk, som exempelvis att kunna följa en körledares dirigering och koppla den till noteringen på notbladen och att kunna förstå och använda "T" som det visas med händerna som tecken för "time out". Ämnesspråk omfattar således både verbalspråk (ord) och andra resurser så som symboler, bilder, ljud och gester.Enligt Zhihui Fang (2012: 19) framhålls i tidigare forskning 2 att "more than 70 % of students in grades 4-12 are experiencing difficulties when reading and writing texts in academic content areas". Det är alltså relevant att inom ämnesdidaktisk forskning utveckla kunskaper om ämnesspråk i olika ämnen. Sett genom ett sociokulturellt teoriperspektiv pågår lärande genom samspel i praktiker (Dysthe 2003: 31). Samspelet bygger på interaktion och kommunikation, och språket ses som det viktigaste redskapet i lärandet (Dysthe 2003: 46). Lärande i ett ämne bygger således på delaktighet i en ämnesgemenskap där konventioner för språk-och skriftbruk delas, och där deltagarna förväntas att såväl tolka som skapa muntliga och skrivna texter i ämnet (Säljö 2012;Shanahan & Shanahan 2008. Samspelet i ett ämnes praktik sker genom yttranden i tal och skrift, det vill säga meningsbärande textenheter av kortare eller längre 1 Artikelns innehåll kan i sin helhet relateras både till skolämnen och elever i skolan och till ämnesfält och studenter i högre utbildning. Fortsättningsvis skrivs artikeln utifrån ett skolperspektiv och läsaren får hålla i minnet att innehållet är relevant för undervisning och lärare både i skolan och i högre utbildning.

show abstract

Differential discourses: the contribution of visual analysis to defining scientific literacy in the early years classroom

Cited by 11 publications

References 19 publications

“Nosotras no Empezamos a Hacer Eso”: A Social Semiotic View of a Sheltered Science Investigation

“Nosotras no Empezamos a Hacer Eso”: A Social Semiotic View of a Sheltered Science Investigation

Multimodal teacher input and science learning in a middle school sheltered classroom

Ämnesspråk

Contact Info

Product

Resources

About