Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan

Abstract

Förskolestarten börjar med inskolning. Den här tiden är en omvälvande period inte bara för barnet utan för hela familjen. Vårdnadshavarna måste lära sig att bli trygga förskoleföräldrar, att hjälpa sitt barn under inskolningen, att bidra med kunskaper om barnet och att hjälpa pedagogerna att tolka barnets beteende och önskningar under inskolningen.

Professionell högläsning i förskolan: förskollärares resonemang om en samtida didaktisering

“…För att högläsning och samtal kring det lästa ska främja ett språkligt och innehållsligt lärande förespråkar flertalet forskare att förskollärare dels planerar och genomför högläsning systematiskt och målmedvetet (Cohrssen et al, 2015;Kindle, 2011;Shedd & Duke, 2008), dels att de integrerar högläsning i en för barnen meningsfull lek-och lärandekontext (Alatalo et al, 2023;Broström, 2009;Damber, 2015;Hindman et al, 2012;Norling & Lillvist, 2016). I svensk förskolekontext uppger förskollärare att högläsning genomförs för att främja barns språkutveckling (Alatalo et al, 2023;Norling, 2014;Simonsson, 2004), samtidigt som studier pekar på att förskollärare har vissa svårigheter med att utmana barnen under samtalen i samband med högläsning (Backman, 2018;Norling, 2014). Det har konstaterats att det finns en stark tradition i svensk förskola av att högläsning främst genomförs som en rutiniserad omsorgsaktivitet i syfte att samla och lugna barnen, och att dess didaktiska potential sällan nyttjas av förskolans personal (Alatalo & Westlund, 2021;Backman, 2018;Damber, 2015;Simonsson, 2004).…”

“…I svensk förskolekontext uppger förskollärare att högläsning genomförs för att främja barns språkutveckling (Alatalo et al, 2023;Norling, 2014;Simonsson, 2004), samtidigt som studier pekar på att förskollärare har vissa svårigheter med att utmana barnen under samtalen i samband med högläsning (Backman, 2018;Norling, 2014). Det har konstaterats att det finns en stark tradition i svensk förskola av att högläsning främst genomförs som en rutiniserad omsorgsaktivitet i syfte att samla och lugna barnen, och att dess didaktiska potential sällan nyttjas av förskolans personal (Alatalo & Westlund, 2021;Backman, 2018;Damber, 2015;Simonsson, 2004).…”

“…I den svenska kontexten belyser de förskoledidaktiskt orienterade studierna högläsning, främst genom observationsstudier, hur aktörer interagerar kring litteratur och högläsning. Dessa studier riktas framförallt mot barns deltagande i bok-och högläsning, antingen som en språk-och litteracitetspraktik (Björklund, 2008;Bylund & Björk-Willén, 2015;Norling, 2015) eller som en estetisk och kulturell praktik (Cekaite & Björk-Willén, 2018;Simonsson, 2004). Ytterligare en forskningsinriktning rör hur böcker och högläsning möjliggör för förskolebarns meningsskapande av ett undervisningsinnehåll inom exempelvis naturvetenskap (Backman, 2018) eller matematik (Björklund & Palmér, 2020).…”

“…Svensk forskning har även belyst hur högläsning organiseras i förskolan, där Dambers (2015) och Alatalos och Westlunds (2021) studier pekar på att när högläsning genomförs i förskolan är det oftast i form av det som benämns som "läsvila". Simonsson (2004) beskriver läsvilan som en pedagogstyrd verksamhet vilken har "speciella ramar i termer av förutsättningar, syften, interaktionsmönster och kommunikativa roller" (s. 12). Karaktäristiskt är att den vanligen genomförs i samband med lunchen och involverar hela eller stora delar av barngruppen, samt att den primärt har ett rekreativt, underhållande och/eller disciplinerande fokus (Alatalo & Westlund, 2021;Damber, 2015).…”

“…Genom att förskolläraren lägger till olika modaliteter i sin läsning (såsom att de "höjer rösten, sänker rösten, viskar") kan barnens engagemang och delaktighet i högläsning främjas. (Alatalo & Westlund, 2021;Damber, 2015;Simonsson, 2004) å ena sidan värnas, men där högläsning å andra sidan didaktiseras i relation till en lärandekontext, integrerad i förskolans utbildning och undervisning. Att förstå och realisera nya uppdrag innebär en process, dels där professionens praktiker likaväl som deltagandet i dessa (om-)formas och (om-)förhandlas, dels där kollegiala reflektioner har betydelse för utvecklandet av en profession (Nasiopoulou, 2020;Oberhuemer, 2005;Wood & Bennett, 2000).…”