Founding transdisciplinary knowledge production in critical realism: implications and benefits

Abstract

This article explains the implications and benefits of founding transdisciplinary collaborations of knowledge production in critical realism. We call such equal partnerships of researchers and practitioners knowledge alliances. Drawing on the distinction between the referent to which we refer (the object that our research is about) and our references (our research about this object), we show that practitioners can contribute to the process of knowledge production by providing access to referents and producing references but also by achieving societal relevance. In order to accomplish excellence, knowledge production should be organized in ways that engage different types of knowledge in a constructive interplay and use the respective strong points of researchers and practitioners. Abduction and retroduction, two modes of inference vital to critical realism, are particularly inclined to benefit from involving practitioners in knowledge production. We call such an approach potential-oriented and put it in contrast to problem-orientation and the empiricism of evidence-based research and policy-making.

Knowledge integration in transdisciplinary sustainability science: Tools from applied critical realism

“…Much of his work was written in exceedingly difficult language. This book, however, makes it accessible to those who have the most to gain from it: anyone trying to make the world a better place.Critical realism is therefore well‐suited as an underlabourer or philosophical enabler of research which draws collaboratively on multiple knowledge forms in an inclusive and generative manner, and which seeks to bring about radical societal change towards the flourishing of all beings (Bhaskar, 2010; Parker, 2010; Price, 2014), that is, as an underlabourer for transdisciplinary research (Stigendal & Novy, 2018). This is discussed further below in analysing the examples of critical realist tools used in social‐ecological research (Table 2).…”

Värdet av ett klassbegrepp

“…Denna verklighet kan dock också göras till föremål för ett kunskapande och kallas då referentobjektet. Kunskapen om detta referentobjekt kallas i sin tur referensobjekt (det vill säga med ett s istället för t), vilket består av såväl benämningar (signifiers) som det benämnda (signified), det vill säga namn på olika saker respektive det vi menar med dessa namn, till exempel definitioner av dem (Stigendal & Novy 2018). Till exempel är klass en benämning (signifier) men det förknippas också med något (signified) och det kan vi utveckla genom att göra det till ett begrepp.…”

Drömmar och röster : en antologi om barns och ungas livsvillkor i Malmö

“…Alternativet till det problemorienterade förhållningssättet kan kallas potentialorienterat (se t ex Stigendal, 2016;Stigendal & Novy, 2018). Som begrepp markerar det potentialorienterade förhållningssättet ett skifte i fokus från det som ser ut att vara -till exempel destruktiva ungdomar -till de generativa mekanismer eller potentialer som utgör bakomliggande orsaker (Danermark et al, 2018).…”

“…Läroplan för grundskolan 2011 och som vi menar utgör ett utmärkt sätt att fånga kunskapsbegreppets olika aspekter. Det potentialorienterade förhållningssättet har ett stöd i Malmökommissionens slutrapport men den teoretiska förståelsen av det har därefter utvecklats vidare (Stigendal, 2016;Stigendal & Novy, 2018).…”