Gestaltningen och etablering av Förintelseminnet i Sverige

Abstract

• Artikeln handlar om de monumenten över Förintelsens offer som restes i Sverige mellan 1949 och 1998 och kompletterar och till viss del korrigerar bilden av hur minnet av Förintelsen har vuxit fram i Sverige. Medan vissa menar att Förintelsen inte uppmärksammades alls i Sverige förrän på 1980-talet, visar artikeln att minnesmonument faktiskt restes både direkt efter kriget och under de följande decennierna. Om vi frigör oss från dagens förståelse av Förintelsen och den nu etablerade vokabulären kan vi ta till oss de tidiga verken och därmed få en mer nyanserad bild av hur minneskulturen har förändrats. Därmed kan vi också ge dem som drev monumentfrågan det erkännande som de inte tidigare fått men som de förtjänar. De tidiga monumenten är knappast kända för en bredare krets och syftet med artikeln är att göra fler uppmärksamma på deras existens. De tidiga verken ger framförallt uttryck för de överlevandens behov av att sörja sina anhöriga som blivit offer för nazisternas folkmord. Med tiden och med nya judiska invandrare och flyktingar från kontinenten växte nya behov fram som så småningom ledde till fler monument. Det blir tydligt hur minnena omförhandlas inom den judiska minoriteten som för övrigt inte var en homogen grupp. Parallellt med dessa omförhandlingar etablerades minnet av Förintelsen internationellt som en referenspunkt i historien. Tillsammans med de överlevandes och deras anhörigas engagemang blev Förintelsen en viktig referenspunkt både inom den judiska gruppen och så småningom även i det svenska majoritets samhället (något som behandlas i del 2). Gestaltningen och etablering av Förintelseminnet i Sverige

The Performative Power of a Problematic Public Work: Art-Interventions at Alfred Hrdlicka’sMemorial Against War and Fascismin Vienna

“…Once realized, these public manifestations take on an authority that has the potential to impact audiences. 69 This can be an opportunity, but also a risk, as in Hrdlicka's case: his public work continues to transport a message out of tune with the established cultural memory, reshaped due to new historical insights. The sophisticated audience may read Hrdlicka's work as a materialized manifestation of a cultural memory in transformation, of an incipient phase in Austria's reappraisal of the Nazi past.…”

Shaping ongoing survival in a Swedish refugee camp

“…Before she came to Öreryd, Halina Czajkowska, an 18-year-old Polish former political prisoner of Auschwitz-Birkenau and Bergen-Belsen, had spent eight weeks in hospital quarantine in the city of Gothenburg, only to return to hospital soon after her release when it was discovered she was suffering from pericarditis (Robinson 2020: 151-6), a cardiac condition which afflicted many who were imprisoned in Nazi concentration camps (Aroneanu 1996: 70). Other survivors did not long survive their rescue, as evidenced by the many graves of the Nazis' victims which can be found to this day in cemeteries throughout Sweden, including in Öreryd (Martínez 2019;Schult 2016;Thor Tureby 2008: 200-2;Wikander 2006). Those well enough were eventually assigned to one of the hundreds of sites around Swedenincluding schools, sports centres and even private villas -established to accommodate them until they were well enough to return to their own countries or migrate elsewhere (Uggla 1997: 206-9).…”