Idéologie et Utopie

Mannheim, K.; Evard, Jean-Luc; Mannoni, Olivier; Lepenies, Wolf

doi:10.2307/3537633

Cited by 73 publications

(7 citation statements)

References 0 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Malgré cette coupure ontologique entre l'intellectuel en tant que dépositaire de l'esprit (ou de l'universel) et les intérêts particuliers en tant que manifestations de la « matérialité », il y a, pour Benda, un rapport de cause à effet unilatéral d'un ordre à l'autre : la culture, analogon de la Civitas Dei, a pour vocation de freiner les effets socialement destructeurs de la poursuite des intérêts temporels, analogon de la Civitas terrena ; ceux-ci n'ont, en revanche, aucune incidence sur celle-là. 16 Il semble plausible que ce soit en connaissance de l'ouvrage retentissant de Benda que Gramsci a élaboré sa théorie matérialiste de l'intelligentsia au tournant des années 1920-1930. Sa conception, qui se construit expressément à l'encontre des théories idéalistes de l'intellectualité comme celles de Benda ou de Benedetto Croce, se situe naturellement à l'antipode de l'idée selon laquelle les intellectuels formeraient une classe en eux-mêmes qui s'élèverait par le fait de son universalité au-dessus de tous les autres groupements sociaux ou, pour reprendre le mot de Romain Rolland, « au-dessus de la mêlée ».…”

Section: Cahiers Du Grm 6 | 2014unclassified

« Freely Attached Intellectuals »: Milestones for a reevaluation of Karl Mannheim’s Sociology of Intellectuals

Tverdota¹

2014

grm

View full text Add to dashboard Cite

Section: Cahiers Du Grm 6 | 2014unclassified

« Freely Attached Intellectuals »: Milestones for a reevaluation of Karl Mannheim’s Sociology of Intellectuals

Tverdota¹

2014

grm

View full text Add to dashboard Cite

“…Nästan samtidigt, men såvitt jag förstår oberoende av varandra, talar Mannheim (1985) och vetenskapshistorikern Ludwik Fleck (1980) om vad de kallar tankestilar. Tankestilen är i likhet med varje disposition bara i någon mån något man väljer.…”

Section: Essäistik Och Essäismunclassified

Sociologisk essäism - Essäistisk sociologi. Om en tankestils utveckling och aktualitet i en postdisciplinär tid

Isenberg¹

2006

dansoc

View full text Add to dashboard Cite

Om en tankestils utveckling och aktualitet i en postdisciplinär tid af Bo IsenbergSamtiden hålls samman av endast en erfarenhet, den som handlar om obestän-dighet, oöverskådlighet, övergång. Denna erfarenhet manifesterar samtidigt heterogeniteten i och mellan alla andra erfarenheter, verkligheter, meningar och sociala ordningar.Det är detta som uttrycks i olika föreställningar om globalisering, multipla moderniteter, fragmentering, kulturers och identiteters gränsöverskridanden och annat som ingår i den senmoderna eller postmoderna vokabulären, vare sig den är sociologisk eller litterär. Det var också det som den klassiska moderna reflexionen, och i all synnerhet den klassiska sociologin uttryckte.Den följande diskussionen skall behandla sociologins uppkomst och beskaffenhet liksom några av dess gränsområden till utomvetenskapliga genrer, särskilt romankonsten och essän. Det skall handla om skillnader, likheter och närheter mellan moderniteter och mellan tankestilar. Klassisk modernitetDecennierna före och efter sekelskiftet 1800-1900 kom att utgöra den klassiska moderniteten. Det var en extraordinär tid -socialt, politiskt, kulturellt, ekonomiskt, religiöst, intellektuellt. Vad som varit fast, förflyktigades allt snabbare, och snabbare än vad Marx och Engels kunnat föreställa sig då de i sitt Manifest beskrivit en redan rasande modernitet.Närmast har benämningen "klassisk modernitet" sitt ursprung i konstvetenskapen och med syftning på olika estetiska, särskilt avantgardistiska ström-ningar. Begreppet har sedan fått en vidare innebörd och inbegriper således kul-88 DANSK SOCIOLOGI Nr.

show abstract

“…Knowledge, as a generalized capacity for action, acquires an "active" role in the course of social action only under circumstances where such action does not follow purely stereotypical patterns or, is strictly regulated in some other fashion (cf. Mannheim, 1929). In knowledge societies, the volume and range of situations that require decisions multiplies immensely.…”

Section: Knowledge About Knowledgementioning

confidence: 99%

The Uncertainties of Risk Communication in Knowledge Societies

Bechmann¹,

Stehr²

2001

Integrative Systems Approaches to Natural and Social Dynamics

View full text Add to dashboard Cite

The discourse on risk carried out in the scientific community for some time now has drawn attention to the fact that the conventional concept of risk based on the product of probability and extent of damage is not applicable to the risks associated with modern technologies (e.g. genetic engineering). This is so because we are dealing with hypothetical dangers for which neither the possible extent of damage nor the probability of the occurrence of accidents may be calculated in any exact sense in advance. In the form of technically and ecologically induced risks uncertainty -in relation to the consequences -has become a basic and contentious problem for modern society as a knowledge society. Decisions with regard to uncertainty can only be made as a part of social of processes or hypothetical situations. Processing uncertainty, ambiguity and unfeasibility is the most distinctive characteristic of future-oriented decision-making and risk communication in knowledge societies.

show abstract

Idéologie et Utopie

Cited by 73 publications

References 0 publications

« Freely Attached Intellectuals »: Milestones for a reevaluation of Karl Mannheim’s Sociology of Intellectuals

« Freely Attached Intellectuals »: Milestones for a reevaluation of Karl Mannheim’s Sociology of Intellectuals

Sociologisk essäism - Essäistisk sociologi. Om en tankestils utveckling och aktualitet i en postdisciplinär tid

The Uncertainties of Risk Communication in Knowledge Societies

Contact Info

Product

Resources

About