Improvisation in general music education – a literature review

Abstract

The overall purpose of this article is to provide a convenient summary of empirical research on improvisation in general music education and thereby provide guidance to researchers and practitioners, using a systematic, narrative-review approach. By analysing 20 music education research articles, published from 2000–2015 in peer-reviewed journals, we firstly provide an overview of the key features and knowledge of existing research. Secondly we identify how improvisation has been characterized, conceptually before, thirdly, describing the implications of the literature for improvisation in practice. Our article reveals that improvisation tends to be an overlooked activity both in music education contexts and in music education research. Broadly speaking, music education research tends to characterise improvisation within two conceptual frameworks, which have different implications for implementation; ‘structured’, teacher-directed improvisation and ‘free’, child-directed improvisation. We conclude by arguing that music educational research on improvisation is an underdeveloped field and outline a number of questions to be addressed in future research.

Improvisation i musikundervisningen: Tre lärares didaktiska förhållningssätt

“…Detta innebär att lärares förhållningssätt till improvisation kan ta sig många uttryck. Tidigare forskning visar exempelvis att struktur/styrning respektive frihet är två vanligt förekommande begrepp för hur improvisation förstås i undervisning (Larsson & Georgii-Hemming, 2019;Rebne & Saetre, 2019;Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). När styrning betonas ses improvisation som ett verktyg för att utveckla musikalisk kompetens (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som knutet till olika modeller (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020).…”

“…Tidigare forskning visar exempelvis att struktur/styrning respektive frihet är två vanligt förekommande begrepp för hur improvisation förstås i undervisning (Larsson & Georgii-Hemming, 2019;Rebne & Saetre, 2019;Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). När styrning betonas ses improvisation som ett verktyg för att utveckla musikalisk kompetens (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som knutet till olika modeller (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). Med ett fokus på frihet uppfattas istället improvisation som en kommunikativ och expressiv och/eller en explorativ och reflekterande praktik (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som en öppen form av improvisation (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020).…”

“…När styrning betonas ses improvisation som ett verktyg för att utveckla musikalisk kompetens (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som knutet till olika modeller (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). Med ett fokus på frihet uppfattas istället improvisation som en kommunikativ och expressiv och/eller en explorativ och reflekterande praktik (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som en öppen form av improvisation (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). Detta har i en tidigare studie (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) visat sig leda till att improvisation i pedagogisk praktik i huvudsak implementeras som antingen ett medel till något annat, något utöver improvisationserfarenheten, eller som ett mål i sig, där den musikaliska erfarenheten har ett egenvärde (Varkøy, 2014).…”

“…Med ett fokus på frihet uppfattas istället improvisation som en kommunikativ och expressiv och/eller en explorativ och reflekterande praktik (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som en öppen form av improvisation (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). Detta har i en tidigare studie (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) visat sig leda till att improvisation i pedagogisk praktik i huvudsak implementeras som antingen ett medel till något annat, något utöver improvisationserfarenheten, eller som ett mål i sig, där den musikaliska erfarenheten har ett egenvärde (Varkøy, 2014). Den nationella utvärderingen av musikämnet i den svenska grundskolan, NU03 (Skolverket, 2005) visade att varken lärare eller elever ansåg att skapande verksamhet fått tillräckligt utrymme i musikundervisningen.…”

“…Tidigare forskningsresultat visar att improvisation och musikskapande förekommer sparsamt i musikundervisningen (Bernhard & Stringham, 2016;Hickey et al, 2016;Larsson & Georgii-Hemming, 2019). Orsakerna är liknande dem som framkommer i nationella utvärderingar.…”