Gauging the interests of birth mother and child: a qualitative study of Swedish social workers' experiences of transnational gestational surrogacy Avvägningar mellan den biologiska moderns och barnets intressen: En kvalitativ studie av svenska familjerättsekreterares erfarenheter av transnationellt surrogatmoderskap
ABSTRACTThere are few studies on how social workers deal with cases regarding transnational surrogacy. Our study intends to contribute to filling this gap. In Sweden, surrogacy as an assisted reproductive technology method is not permitted. As a result, many prospective parents have turned abroad, mainly to India, for surrogacy. There are no laws regulating surrogacy in Sweden, and difficulties have arisen in establishing legal parenthood when the parents return with the child. This qualitative interview study with social workers found that legal uncertainty and ethical issues surrounded their handling. With no guidelines, the constructions of parenthood will continue to depend on individual social workers' conflicting views on how to best meet the surrogate mother's interest and the best interest of the child. Regulation is thus needed to better protect those involved and minimize the contingent aspects of legal handling by individual officials.
ABSTRAKTDet finns få studier om hur socialarbetare handlägger ärenden som berör transnationellt surrogatmoderskap. Vår studie har för avsikt att bidra till att fylla detta tomrum. I Sverige är det inte tillåtet för sjukvården att utföra assisterad befruktning vid surrogatmoderskap. Detta har gjort att människor vänt sig utomlands för denna reproduktionsmetod, främst till Indien. Det finns inga lagar som reglerar surrogatmoderskap i Sverige, vilket har lett till svårigheter vid fastställande av rättsligt föräldraskap när föräldrarna återvänt med barnet. Denna kvalitativa intervjustudie med familjerättssekreterare har funnit att det finns rättslig osäkerhet och etiska frågeställningar som påverkar deras hantering av ärendet. Hur föräldraskap konstrueras i nuläget beror till stor del på enskilda familjerättssekreterares uppfattning om hur man bäst väger surrogatmammans intressen mot vad som är bäst för barnet. Avsaknad av riktlinjer och de etiska frågeställningarna har lett till osäker och olika hantering av ärendena, och en reglering behövs för att bättre skydda de inblandade och öka rättsäkerheten i handläggningen.