2000
DOI: 10.1352/0047-6765(2000)038<0395:lppkoo>2.0.co;2
|View full text |Cite
|
Sign up to set email alerts
|

Later-Life Planning: Promoting Knowledge of Options and Choice-Making

Abstract: The effectiveness of a person-centered later-life planning training program designed to teach older adults (N = 60) with mental retardation about later-life planning issues and increase their participation in choice-making was examined. Using quantitative data analyses, we assessed the impact of the program on intervention and control groups. Results indicated that the intervention group gained more knowledge of concepts in the curriculum and made more choices over time than did the control group. The wide var… Show more

Help me understand this report

Search citation statements

Order By: Relevance

Paper Sections

Select...
1
1
1

Citation Types

1
66
0
4

Year Published

2001
2001
2020
2020

Publication Types

Select...
5
3
2

Relationship

1
9

Authors

Journals

citations
Cited by 69 publications
(71 citation statements)
references
References 0 publications
1
66
0
4
Order By: Relevance
“…39 Att personalen i sina utsagor förutsätter att åldrandet på grund av den intellektuella funktionsnedsättningen inte skulle vara värt att prata med de boende om, eller att de boende inte skulle ha behov av att prata om ålder (jfr Lövgren, 2013), är dock anmärkningsvärt. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sina färdigheter genom stöd och erfarenheter (Kylén, 1981;1987;Schalock et al, 2010) och flera studier har visat att så är fallet även i högre åldrar (Heller et al, 1996;Heller et al, 2000;Lifshitz, Merrick & Mourad, 2008). I en äldre-och åldrandelös kontext finns emellertid en risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte får det stöd de behöver i sitt dagliga liv när de åldras och blir äldre.…”
Section: Ett åLdrat Ansikte Eller åLdrandets Många Ansikten?unclassified
“…39 Att personalen i sina utsagor förutsätter att åldrandet på grund av den intellektuella funktionsnedsättningen inte skulle vara värt att prata med de boende om, eller att de boende inte skulle ha behov av att prata om ålder (jfr Lövgren, 2013), är dock anmärkningsvärt. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sina färdigheter genom stöd och erfarenheter (Kylén, 1981;1987;Schalock et al, 2010) och flera studier har visat att så är fallet även i högre åldrar (Heller et al, 1996;Heller et al, 2000;Lifshitz, Merrick & Mourad, 2008). I en äldre-och åldrandelös kontext finns emellertid en risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte får det stöd de behöver i sitt dagliga liv när de åldras och blir äldre.…”
Section: Ett åLdrat Ansikte Eller åLdrandets Många Ansikten?unclassified
“…That is, they are not conscious of the physical, mental, and social changes people undergo in adulthood, especially during old age. In addition, they are unaware of the possibilities and potential inherent in old age, the activities which can be carried out during that stage of life, and the abilities needed to meet the challenges of that period (Heller, Miller, Hsieh & Stern, 2000).…”
mentioning
confidence: 99%
“…This approach, dubbed by Feuerstein and Rand (1974) 'passive acceptance', reflects pessimism regarding the modifiability of adults with ID at advanced ages. There is no awareness of the innovations of recent studies which indicate that normal ageing among people with ID does not necessarily result in loss of memory (Numminen et al, 2002), and that ADL and cognitive skills may be modifiable among aged people with ID (Lifshitz & Rand, 1999;Heller et al, 2000;Lifshitz et al, 2005).…”
Section: Discussionmentioning
confidence: 99%