«New medievalism» från teori till empiri: Malteserorden som modell

Abstract

Malteserorden som modell douglas brommessonVäxjö universitet I artikeln argumenteras för att den statsvetenskapliga diskussionen kring new medievalism saknat empirisk substans och att begreppet använts svepande och anekdotiskt. Utifrån ambitionen att ge ett bidrag till den empiriska substansen av begreppet studeras den medeltida, men alltjämt verksamma, katolska riddarorden Suveräna Malteserorden genom ett induktivt tillvägagångssätt. Utifrån olika empiriska illustrationer formuleras fyra karaktärsdrag hos Malteserorden som en (ny)medeltida aktör i internationell politik; icketerritorialitet, överlappande suveränitet, värdebaserat aktörskap och stöd för en internationell rättsordning. Dessa karaktärsdrag relateras till den europeiska integrationsprocessen, med empiriska illustrationer från Lissabonfördraget, givet att relationen mellan EU och medlemsstaterna ofta framhålls som det främsta exemplet på en nymedeltida ordning. I artikeln argumenteras för att situationen i EU matchar den tidigare mer svepande förståelsen av new medievalism men att det fortfarande saknas komponenter för att situationen i EU ska kunna beskrivas som ett nymedeltida fall i enlighet med den ambitiösare Maltesermodellen.När såväl de politiska som ekonomiska relationerna blivit alltmer internationellt överlappande har samhällsvetenskapen försökt beskriva denna -i förhållande till ett system med avgränsade och suveräna nationalstater -förändrade situation. Ett begrepp som återkommande använts för att beskriva det överlappade systemet är new medievalism (ungefär en nyme-Jag vill tacka professor Peter Kurill-Klitgaard, professor Bo Theutenberg, fi l dr Henrik Friberg Fernros, fi l lic Lars F Eklund och två anonyma granskare för viktiga kommentarer på tidigare versioner av denna artikel. Alla kvarvarande tillkortakommanden är naturligtvis mitt eget ansvar.

The Death of Belonging? Interactions between Neo-Medievalism, Security and National Identity

“…The wealth of studies available is emblematic of its revival. Its conceptual power has been applied to individual states such as Hungary (Deets 2008), Sri Lanka (Norell 2003), Bosnia (Simms 2003) and Malta (Brommesson 2008). Its dynamics have been explored within the immediate literature produced after the September 11, 2001 attacks (Berzins and Cullen 2003) as well as militant groups which exemplify a common neo-medieval circumstance: when a state loses its monopoly on violence, sub-state actors flourish (Klauck 2017;Ünay 2017).…”