Nomadic writing¹ in early childhood education

Abstract

This article explores how the processes of writing and writers emerge and transform in two examples of Swedish early childhood educational writing practices. Students’ writing is a multifaceted activity involving a myriad of interconnected elements; however, to make sense of what is going on, more knowledge is needed about the connectivity, the movement and the unpredictability inherent in these activities. Taking a posthuman and nomadic perspective, the article studies how text and writer are co-constituted through the interrelations between human elements and non-human elements. The article concludes that conceptualizing writing as nomadic provides a way to view young children's educational writing as sites of experimentation, thus guiding the pedagogical attention to the productive potential of the writing situation.

Children writing ethnography: children's perspectives and nomadic thinking in researching school classrooms

“…It is an approach that does not endeavour primarily to obtain results that can be generalised about children's lives, but rather it enables us to focus on lived moments with a particular specificity, urging an engagement in children's narration in a non-exclusive way (see the previous section). This brings us to what is perhaps its most important consequence for children: Based on the 'becoming' nature of children together with all the other elements coexisting in the moment, the potentialities of the child are kept radically open (see Hermansson 2013). It is an ethical choice to refrain from seeing children through the lens of exclusive categories.…”

“…Many of these approaches draw on the philosophy of Deleuze andGuattari ([1980] 1987;Lenz Taguchi 2010;Davies and Gannon 2012;Lee and Motzkau 2011;Guttorm 2012;Hermansson 2013) or agential realism (Barad 2007; see also Rautio 2013). There are two basic and common features in these theories.…”

Barns frågor under en utforskande process kring träd

“…Cosgrove, 1999;Dodge, Kitchin & Perkins, 2009). Kartläggning (mapping) är en metod som använts inom forskning knuten till förskola/skola (se Aronsson, 2019;Hermansson, 2013;Sellers, 2015;Unga, 2013). Utifrån en kartläggning av ungdomars konversationer kring den egna och samhällets framtid har Johansson (2015) formulerat en "tillblivelsens pedagogik", där det befintliga ifrågasätts och plats ges till det odefinierade och ännu-icke-sedda att träda fram.…”

Förskollärarkompetens – skärningspunkt i undervisningens kvalitet

“…Flera undersökningar visar vikten av att tidigt ge barn möjligheter till att utforska skriftspråket och tillägna sig förståelse för symboler och dess kommunikativa innebörder. I skriftoch språklärande visar forskning vikten av att förskolläraren tar vara på barns erfarenheter och knyter an till barns livsvärld, samtidigt som de behöver utmana och utveckla barns förståelse för sin omvärld (Bruce 2013;Hermansson och Saar 2017;Olsson 2012). Förskolans läsvanor, som till exempel att lyssna på och skapa berättelser samt att samtala kring böcker, kan vara begynnelsen till ett livslångt intresse för såväl läsning som att uttrycka sig i skrift (Damber 2015; Gustafsson och Mellgren 2009).…”