På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet

Abstract

I denna artikel undersöks historieundervisning för yngre barn, årskurserna 4-6, i den svenska grundskolan. Vad är det för historieämne som framträder och hur kan relationen mellan delarna i en historisk praktik förstås? Historie-undervisningen för dessa delar av grundskolan har i mindre utsträckning uppmärksammats av den nordiska historiedidaktiska forskningen. Det huvud-sakliga empiriska underlaget utgörs här av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utgångspunkten för analysen blir således lärarnas tal om under-visningen. Analysen genomförs med hjälp av en disciplinärt förankrad historie¬didaktisk analysram. Den består av tre delar: 1. Historiska narrativ, 2. Strukturerande idéer och begrepp samt 3. Strategiska praktiker. Under-sökningen visar att undervisningen i stor utsträckning orienterar kring ett nationellt inriktat historiskt narrativ. Mindre fokus hamnar på de två övriga delarna, strukturerande idéer och begrepp samt strategiska praktiker. Och när väl dessa delar behandlas görs det inte i relation till det historiska narrativet. Tidigare forskning har visat att historieundervisningens tyngdpunkt i de nordiska länderna, men också internationellt, tenderar att ligga på historiska narrativ. Under senare år har också framkommit att det historiska narrativet för till exempel den svenska gymnasieskolan innehåller framträdande inter-nationella perspektiv. Så är alltså inte fallet för årskurserna 4-6, där narrativet fortfarande har nationens födelse och utveckling som en central tematik. Antyder det att man kan tala om två lite olika historieämnen i ungdomsskolan?

Curriculum principles, didactic practice and social issues: Thinking through teachers' knowledge practices in collaborative work

“…Regarding the social studies subjects, our findings (Bladh, 2014;Kristiansson, 2014Kristiansson, , 2017Stolare, 2014) are similar to those of researchers elsewhere in Sweden (Svingby, 1986;Molin and Grubbström, 2013;Skolverket, 2005) and abroad (see, for example, Brophy et al, 2009;Levstik, 2008;VanFossen, 2005), and does not fulfil the hopes behind the reforms. Social studies subjects are neglected at upper primary school and live in the shadow of Swedish, mathematics and the science subjects.…”

“…We have found that teachers view social studies as very important in terms of pupils learning to cope with a complex world and its issues, and they want to change the situation (Kristiansson, 2014(Kristiansson, , 2017Stolare, 2014). The problem, from their point of view, is finding the time and the resources to strengthen their ability to make that change happen.…”

“…A vital resource in this development work is teachers' in-depth perspective on didactical practices as well as the researchers' disciplinary methodological and analytical knowledge. Our response to these challenges, which requires different knowledge bases, is to initiate what we call subject-specific didactic research and development circles with in-service teachers (Stolare, 2014(Stolare, , 2017Kristiansson, 2014Kristiansson, , 2017.…”

The Swedes and their history

“…Fromthe1970shistorywasincorporatedintoaninterdisciplinarysubjectgroupcalledsocial studies. This remained the case until the introduction of the latest curriculum (2011), when history was reinstated as an independent subject throughout the entire school system: from gradefour(whenpupilsareaged10)touppersecondaryschool (Samuelsson,2016;Stolare, 2014).ThenewhistorysyllabusinLgr11aimedataddressingissuesaboutidentityandhistory in a multicultural context (cf. National Agency for Education, 2011: 163).…”

I skrivandets spår : elever skriver i SO

“…Till exempel härstammar historia från en humanistisk ämneskultur medan geografiämnet består av såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap, som i sin tur delas in i flera ämnen, var och en med sina specifika kunskapskulturer (se t.ex. Odenstad 2013;Samuelsson 2014;Stolare 2014). Ingrid Carlgren (2015) talar om skolämnesundervisningen som en "hybridpraktik" (s. 208) eftersom de akademiska ämnena rekonstrueras i skolan, i förhållande till skolans mål, skolans kultur och de ämnespraktiker som formas, genom lärarens utformning av undervisningen i mötet med de specifika eleverna.…”