Playing Holocaust: The Origins of the Gestapo Simulation Game

Abstract

Background/Context Rabbi Raymond Zwerin and Audrey Friedman Marcus published the Gestapo Holocaust simulation game in 1976. Since that time it has been a source of debate among Jewish intellectuals and other scholars concerned with the pedagogy of the Holocaust. Even the United States Holocaust Memorial Museum has weighed in on the issue, taking a clear position against Holocaust simulations of any kind. In this essay, the author informs this debate through a historical study of the origins of the Gestapo simulation game. Purpose/Conclusions The essay begins with a brief discussion of the Holocaust uniqueness claim, through which the author introduces a new trichotomous interpretive framework. This framework offers a critique of previous discussions on Holocaust uniqueness and pedagogy, which tend to conflate the various elements of the uniqueness claim or, place the conflicting views along a single continuum. Using this framework, the author explores the cultural and curricular context from which the Gestapo game emerged, demonstrating how its theory and design were aligned with much of the emerging Jewish educational thinking of the time. The author argues that the curriculum was the work of an educator who was informed by the current research and was responsive to the contemporary needs of his students and community. Research Design This essay is written from the perspective of history and was based upon the long-established methodology from the field of historiography.

Sveriges avrasifiering. Svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden

“…Internationell forskning har visat att det, framför allt i USA, fanns ett omfattande intresse för frågor om rasbiologi hos progressivt orienterade pedagoger. Flera centrala reformister analyserade exempelvis skolresultat i förhållande till föreställningen om nedärvda egenskaper som sades bero på "ras" (Fallace 2015). Även i Sverige kom de reformpositiva pedagogiska tidskrifterna att sprida kunskap om rashygien och rasbiologi men till skillnad från i USA var det inte de mest progressiva krafterna som gjorde det.…”

“…Kunde man åstadkomma en "biologiskt och socialt högtstående människotyp" vore det önskvärt. Den diskussion som fördes här hade en motsvarighet i USA men det gjordes inga direkta referenser till de mer rasbiologiskt orienterade pedagogiska forskarna i USA (Fallace 2015).…”

“…Vid inledningen av 1950-talet hade de principiella besluten redan tagits om en sammanhängande enhetlig skola och frågan om differentiering av elever som varit en av de centrala skolpolitiska stridsfrågorna hade också hanterats genom ett slags kompromiss där tanken var att differentieringen skulle ske efter årkurs nio och inte efter årskurs fem eller sex som tidigare hade skett. Differentieringsdebatten kom dock inte i det genomgångna materialet att föras i relation till exempelvis rashygieniska ståndpunkter, vilket skedde i USA (Fallace 2015).…”

“…Det är dock svårt att leda i bevis att den utvecklingen påverkade tidskrifterna. Det går vidare att notera att i USA kom likaså rashygieniska perspektiv att förlora sin tidigare starka ställning i pedagogiska kretsar vilket Thomas D. Fallace (2015) ser som ett resultat av samhällsvetenskapens frammarsch vid denna tid.…”

Från rashygien till rasproblem. Skolan, pedagogiken, kunskapsdelningen och ”ras” kring 1920–1970

“…Att skolan, skolpolitiker och den nymornade vetenskapliga disciplinen pedagogik intresserade sig för frågor om "ras" under mellankrigstiden är inte i sig anmärkningsvärt, tendensen såg exempelvis snarlik ut i USA (Fallace 2015). Vidare fanns det inom det mellankrigstida svenska samhället en relativt bred acceptans för att anlägga ett rasperspektiv på olika samhälleliga fenomen.…”