Talaktsteoretiska perspektiv på skolans litteratursamtal: En studie i lärares lingvistiska strategier

Abstract

(Raphael 1982;Palincsar & Brown 1984; Baumann, Jones & Seifert-Kessel 1993;Franzén 1993;Guthrie et al. 1996;Sternberg & Grigorenko 2002a;2002b; Oszkus 2006;Anmarkrud & Bråten 2012 InledningDagens samhälle ställer allt högre krav på en muntlig och skriftlig kompetens innefattat förmågan att läsa, kritiskt granska, analysera och värdera olika källor, kommunicera via olika genrer och texttyper samt navigera mellan olika språkliga arenor. Detta reser höga krav på skolan att erbjuda en undervisning som stödjer eleverna i att utveckla sådana färdigheter. Samtidigt visar både PIRLS och PISA att svenska skolelevers läsförmåga sjunker i relation till tidigare mätningar, i motsats till bl.a. norska. (Skolverket 2007:305; 2010:352; Skolverket 2012:381). Enligt mätningen 2009 går så mycket som var femte skolelev ur den svenska grundskolan utan att ha uppnått en grundläggande läsförmåga ( :352, Skolverket 2012 381). Den senaste mätningen i PISA

Om lässtrategier och textrörlighet

“…Fokus vilar på textens temporala och spatiala universum, texten som narrativ och estetisk konstruktion samt interaktionen mellan text och läsare. Det här är samma tematiska innehåll som de tidigare studierna uppvisat (Varga 2013a;Varga 2013b;Varga 2015;2016a;2016b). Eleverna väljer följaktligen att avgränsa samtalen utifrån samma innehållsliga kriterier som de lärarledda textsamtalen i de tidigare studierna vittnar om och som i sin tur korrelerar med den undervisning som bedrivits inom ramen för textsamtal kring skönlitteratur mellan åk 6-9.…”

“…I Varga 2013b anläggs ett talaktsteoretiskt perspektiv på lärarnas undervisningsstrategier. Denna studie visar hur lärarna använder olika lingvistiska undervisningsstrategier i textsamtalen kring skönlitteratur samt hur dessa skapar förutsättningar för eleverna att identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, formulera egna frågeställningar till text och läsprocess, motivera och belägga tolkningar samt använda ett ämnesrelaterat språkbruk (Varga 2013b). I Varga 2016b studeras hur lärarna arbetar med frågeställandet som strategi för att stödja eleverna i att utveckla textrörlighet (Varga 2016b).…”