ii POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING Avvikande eller förändrad kroppssammansättning är centralt del i många av de större utmaningar som vården står inför. Vi blir allt äldre och allt fler drabbas av sarkopeni (förlust av muskelvolym och styrka). Samtidigt ökar andelen av befolkningen som lider av fetma (ett BMI över 30), vilket för med sig en ökad risk för bland annat typ 2 diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar samt vissa sorters cancer. På befolkningsnivå ses starka samband mellan BMI risk för sjukdom, men BMI räcker ofta inte till för att precist avgöra en individs risk för specifika sjukdomar.Aktuell forskning har visat att fettets fördelning i kroppen, och hur fett lagras in i olika organ så som levern, kan ge en bättre förståelse om den individuella risken för sjukdom och dödlighet. Ett tydligt exempel är att en person med bukfetma har en större risk för metabola sjukdomar, jämfört med en som primärt lagrar fett under huden. Två personer med samma mängd fett kan alltså ha två olika riskprofiler. Problemet är att det finns få kliniska verktyg för att göra noggranna och detaljerade mätningar av fettfördelningen inuti kroppen. De som finns är antingen indirekta, opraktiska eller kräver ingrepp så som biopsier. Mer precisa mätinstrument skulle ge vården möjlighet att säkrare bedöma vilka specifika risker en individ står inför, hur en behandling påverkar kroppen och skräddarsy behandlingen därefter.Magnetisk resonanstomografi (MRT) anses av många vara den mest noggranna metoden för att mäta hur fett och andra vävnader är fördelade i kroppen. Kroppssammansättning mäts oftast genom att en operatör definierar vad som är vad i MRT-bilderna, och sedan beräknas volymen av varje område. För fettmätning innebär det att en operatör måste välja vilka delar av bilderna som består av fettvävnad och vilka som inte gör det. Bättre vore om bilden var kvantitativ, så att dess intensitet avspeglade mängden fettvävnad. Med sådana bilder behöver operatören endast definiera vilket område som det skall mätas fettvävnad inom. En sådan uppgift är både mer tidseffektiv och enklare att automatisera.I den här avhandlingen presenteras hur en kvantitativ MRT-metod kallad fett-refererad MRT kan implementeras i praktiken. Fett-refererad MRT skapar en bild utav allt fett i kroppen, där alla bildvärden representerar andelen fettvävnad. Avhandlingen visar att metoden är okänslig för den ursprungliga kontrasten i bilderna som fett-refererad MRT använder som indata, vilket gör det troligt att fett-refererad MRT kommer mäta samma kroppskomposition, oavsett MRTkamera.Avhandlingen undersöker också om fett-refererad MRT kan användas för att mäta brunt fett. Till skillnad från vitt fett, som lagrar energi, så förbränner brunt fett energi för att generera värme. Det bruna fettet har med andra ord en unik funktion i kroppen, och dess påverkan på metabolismen och sjuklighet studeras för närvarande flitigt. De högupplösta och kvantitativa bilder som den fett-refererade metoden genererar visade sig lämpliga för brun fettmätning i råtta. Metoden användes sedan...