”Var i kroppen känns språken liksom?” Fyra flerspråkiga lärares reflektioner över yngre elevers språkliga identitetskonstruktioner

Abstract

Alltfler lärare och elever i Sveriges grundskolor talar fler språk än endast svenska och engelska. Trots det är flerspråkig användning i skolans tidiga år i svenska klassrum relativt outforskad. Syftet med föreliggande artikel är att med hjälp av så kallade språkporträtt (Busch, 2017, 2018) belysa flerspråkiga grundskollärares reflektioner över sina elevers flerspråkighet och språkliga identitetskonstruktioner. Artikeln baseras på ett forskningsprojekt med en lingvistiskt etnografisk ansats vid två grundskolor med hög andel flerspråkiga elever och lärare, och här specifikt i tre klasser i årskurs 2 och 4. Det empiriska materialet består av fältanteckningar från observation av de flerspråkiga lärarnas modellering av den forskarinitierade aktiviteten (språkporträtt) med uppföljande audioinspelade lärarreflektionssamtal. I lärarnas reflektionssamtal framkom att de hade god kännedom om sina elevers språkliga repertoarer. Det som förvånade lärarna var i huvudsak att en del flerspråkiga elever endast angivit ett språk i sitt språkporträtt, samt att en del elever med svenska som enda modersmål verkar vilja lägga till fler språk till sin repertoar. De flerspråkiga lärarnas reflektioner visar på en känslomässig förståelse utifrån sina erfarenheter i relation till den egna flerspråkigheten. Den här specifika användningen av språkporträtt kan ge ökad kunskap om (fler)språkiga identitetskonstruktioner, samtidigt som de kan visa på komplexitet avseende flerspråkighet.

“De røller R”

“…Previous studies using classroom-based approaches have shown that students at all ages engage with language in a multitude of ways, e.g. by comparing words, signs and grammatical categories across languages (Krogager Andersen, 2020, submitted;Laursen et al, 2018;Little & Kirwan, 2018), composing dual-language texts (Little & Kirwan, 2018), engaging in metalanguaging conversations (Dufva & Alanen, 2005;Laursen & Daugaard, 2023) or language-related episodes (Thue Vold, 2018), or by drawing and reflecting on personal language portraits (Busch, 2017;Snoder, 2021). All of these may be considered manifestations of language awareness.…”

Utrymmen för flerspråkighet: Funktionella aspekter av flerspråkiga låg- och mellanstadielärares språkliga praktiker

“…Samtidigt är det tack vare lärarnas språkkompetenser som en del elever i den studerade kontexten bättre kan förstå instruktioner och genomföra lektionsuppgifter, i likhet med en studiehandledningssituation (jfr Reath Warren 2016). Några av lärarnas flerspråkiga användning baseras dessutom på egna erfarenheter av migration och lärande av och genom svenska som andraspråk (jfr Hedman & Magnusson 2019, 2021. Det visar på den potential som en del flerspråkiga lärare kan ta med i sin undervisning och sin interaktion med elever, t.ex.…”