Utifrån en kritisk diskursanalytisk lins undersöker föreliggande studie hur fem fler­språkiga lärare i grundskolans tidiga år diskursivt positionerar sin egen flerspråkighet och i förhållande till undervisning, elever, kollegor och vårdnadshavare. Syftet är att bidra med ny kunskap om vilken betydelse lärares flerspråkighet kan ha i under­visningssammanhang i skolans tidiga år. Med en etnografisk ansats genomfördes del­tagande observationer i två grundskolor med hög andel flerspråkiga elever (ålder 7–12 år) och lärare. Data består av transkriberade intervjusamtal med de fem flerspråkiga lärarna och fältanteckningar från deras undervisning. Resultaten visar hur lärarnas diskursiva positionering av sin flerspråkighet och av flerspråkig användning tog sig olika uttryck, som rättighet och resurs såväl som problem (Ruíz, 1984). Lärarnas flerspråkiga policy uppfattades ha särskilt stor betydelse i förhållande till vårdnads­havare även om det också fanns uttryck för ambivalens, t.ex. i positionering av språklig behärskning av svenska och andra språk. Negativa upplevelser fanns av att bli positionerad som icke-legitim talare av svenska, jämte uttryck för en mer dynamisk syn på språk och identitet hos några av lärarna. Trots lärarnas legitimering (Van Leeuwen, 2007) av en flerspråkighetspolicy lokalt (Bonacina-Pugh, 2020) utmanades inte svenska som undervisningsspråk i stort, vilket t.ex. var märkbart i uttryckta gränser för an­vändning av andra språk än svenska. Fler liknande fallstudier i ordinarie undervisning i skolans tidiga år behövs, då elever socialiseras in i skolans språkliga register, för ytterligare kunskap om hur flerspråkiga praktiker kan ta sig uttryck, var gränserna går och deras betydelse i dagens heterogena klassrum. .

Alltfler lärare och elever i Sveriges grundskolor talar fler språk än endast svenska och engelska. Trots det är flerspråkig användning i skolans tidiga år i svenska klassrum relativt outforskad. Syftet med föreliggande artikel är att med hjälp av så kallade språkporträtt (Busch, 2017, 2018) belysa flerspråkiga grundskollärares reflektioner över sina elevers flerspråkighet och språkliga identitetskonstruktioner. Artikeln baseras på ett forskningsprojekt med en lingvistiskt etnografisk ansats vid två grundskolor med hög andel flerspråkiga elever och lärare, och här specifikt i tre klasser i årskurs 2 och 4. Det empiriska materialet består av fältanteckningar från observation av de flerspråkiga lärarnas modellering av den forskarinitierade aktiviteten (språkporträtt) med uppföljande audioinspelade lärarreflektionssamtal. I lärarnas reflektionssamtal framkom att de hade god kännedom om sina elevers språkliga repertoarer. Det som förvånade lärarna var i huvudsak att en del flerspråkiga elever endast angivit ett språk i sitt språkporträtt, samt att en del elever med svenska som enda modersmål verkar vilja lägga till fler språk till sin repertoar. De flerspråkiga lärarnas reflektioner visar på en känslomässig förståelse utifrån sina erfarenheter i relation till den egna flerspråkigheten. Den här specifika användningen av språkporträtt kan ge ökad kunskap om (fler)språkiga identitetskonstruktioner, samtidigt som de kan visa på komplexitet avseende flerspråkighet.

Framväxande flerspråkiga miljöer, till följd av migration, globalisering och informationsteknik, skapar nya förväntningar och krav på språkkontakt både på samhälls- och individnivå. Grundskolan i Sverige utgör en av flera samhällsarenor i vilken omfattningen av flerspråkig användning, utöver svenska och de språk som undervisas, behöver (om)förhandlas. Studiens syfte är att få ny kunskap om hur flerspråkig användning kan ta sig uttryck i ordinarie låg- och mellanstadieundervisning. Med en etnografisk ansats genomfördes observationer av fyra flerspråkiga lärares undervisnings-praktiker samt intervjusamtal med lärarna. Fokus för analysen är lärarnas praktiserade flerspråkighetspolicy i klassrummet (Bonacina-Pugh 2017). Resultaten visar att de flerspråkiga lärarna skapar ett mellanrum, third space (Bhabha 1994), i vilket flerspråkig användning legitimeras främst för att underlätta elevernas kunskapsinhämtning och språkliga medvetenhet, men även för att skapa känslomässig förståelse och trygghet. Lärarna använder dock sin flerspråkighet i undervisningen i olika grad. Det är framför allt en av lärarna som på ett systematiskt sätt använder sin flerspråkighet i de två olika årskurserna som hon undervisar. Flerspråkig användning visar sig också på flera olika sätt och har olika funktioner. En sådan multifunktionell aspekt av flerspråkig användning öppnar upp möjligheter för att en större del av elevers hela språkliga repertoar kan tillvaratas och utvecklas inom ramen för den ordinarie undervisningen.