No abstract

Valborg Lindgärde om Anne-Marie Mai,Hvor litteraturen finder sted del 1: Fra Guds tid til mennesktes tid 1000–1800; del 2: Længslens tidsaldre 1800–1900Köpenhamn: Gyldendal 2010, 473 s., 294 s. Christina Svens om Amelie BjörckHöra Hemma: Familj och social förändring i svensk radioserieteater från 1930-talet till 1990-taletGöteborg: Makadam, 2010, 415 s. (diss. Lund 2010) Jimmy Vulovic om Claes Ahlund,Underhållning och propaganda: Radschas (Iwan Aminoffs) romaner om första världskriget 1914–1915Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 2010, 207 s. Alexandra Borg om Kerstin Bergman & Sara KärrholmKriminallitteratur. Utveckling, genre, perspektiv.Lund: Studentlitteratur, 2011, 294 s. Christina Svensson om Valborg Lindgärde, Arne Jönsson & Elisabet Göransson (red.)Wår lärda skalde-fru: Sophia Elisabet Brenner och hennes tidÄngelholm: Skåneförlaget, 2011, 536 s.

Annika Olsson om Margareta Petersson, Globaliseringens ansikten: den indoengelska romanenStockholm: Carlssons, 2008, 400 s. Mattias Pirholt om Leena Eilittä, Ingeborg Bachmann’s Utopia and Disillusionment: IntroductionHelsingfors: Finnish Academy of Science and Letters, 2008, 164 s. Anna Bohlin om Boel Englund & Lena Kåreland, Rätten till ordet: En kollektivbiografi över skrivandeStockholmskvinnor 1880–1920 Stockholm: Carlsson, 2008, 409 s. Örjan Torell om Christer Ekholm och Staffan Thorsson (red.), Främlingskap och främmandegöring: Förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningenGöteborg: Daidalos, 2009, 554 s. Roland Lysell om Johan Sahlin, Om kyrklundheten: Värde, kunskap och skrivande i Willy Kyrklunds Om godhetenLund: ellerströms, 2008, 252 s. (diss. Växjö) Sofi Qvarnström om Peter Forsgren, I vansklighetens land: Genus, genre och modernitet i Elin Wägners smålandsromanerGöteborg: Makadam förlag, 2009, 263 s. Alexandra Borg om Örjan Torell, Den osynliga staden: en gestaltningsmodell hos Olof Högberg, Ludvig Nordström, Bertil Malmberg, Birger Sjödin, Karl Östman, Lars Ahlin och andra svenska författare fram till våra dagarUmeå: Bokförlaget H:ström – Text & Kultur, 2009, 301 s. Jørgen Bruhn om Christer Johansson, Mimetiskt syskonskap: en representationsteoretisk undersökning av relationen fiktionsprosa- fiktionsfilm Stockholm: Acta universitatis stockholmiensis, 2008, 446 s. (diss. Stockholm)

Hilda Jakobsson om Jenny Björklund, LESBIANISM IN SWEDISH LITERATURE. AN AMBIGUOUS AFFAIR Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2014, 213 s. Tim Warburton om Eva Borgström, BERÄTTELSER OM DET FÖRBJUDNA. BEGÄR MELLAN KVINNOR I SVENSK LITTERATUR 1900–1935Göteborg & Stockholm: Makadam förlag, 2016, 308 s. Alexandra Borg om Magnus Bremmer, KONSTEN ATT TÄMJA EN BILD. FOTOGRAFIET OCH LÄSARENS UPPMÄRKSAMHET I 1800-TALETS SVERIGE Mediehistoriskt arkiv 29, Lund: Mediehistoria, Lunds universitet, 2015, 335 s. (diss. Stockholm) Olle Nordberg om Katrin Lilja Waltå, ”ÄGER DU EN SKRUVMEJSEL?” LITTERATURSTUDIETS ROLL I LÄROMEDEL FÖR GYMNASIETS YRKESINRIKTADE PROGRAM UNDER LPF 94 OCH GY 2011 Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, 2016, 373 s. (diss. Göteborg) Claudia Lindén om Ingrid Nordin Hennel, AFHILD AGRELL. REBELL, HUMORIST, BERÄTTARE Umeå: Atrium förlag, 2014, 375 s. Beata Agrell om Freja Rudels, I BERÄTTANDETS MAKT. OM TRE ROMANKROPPAR AV PER OLOV ENQUIST Åbo: Åbo Akademis förlag, 2016, 289 s. (diss. Åbo) Eva Lilja om Jimmie Svensson, VERSFORM OCH IKONICITET. MED EXEMPEL FRÅN SVENSK MODERNISTISK LYRIK Lund, 2016, 278 s. (diss. Lund) (Critica Litterarum Lundensis 14).

Uppsatsen analyserar, utifrån ett metavetenskapligt och historiserande perspektiv, hur diskussionen kring bokens framtid tett sig sedan sent artonhundratal fram till idag. Perspektivet är främst skandinaviskt, men med ett anglosaxiskt jämförelsematerial. Såväl fackmässiga, som skönlitterära bidrag granskas. Studien undersöker kritikernas bakgrund och vilka egenskaper de tillskriver boken som informationsmedium, samt vilka sidor hos bokmediet – innehåll, materialitet, kultur och användning – de utgår ifrån. På detta sätt avtäcks mentaliteter och föreställningar om människans relation till information och teknik, om hennes fritidsvanor och om bildningsideal. Genomgången visar att varje generation tycks ha ett behov av att försvara Boken, eller i varje fall diskutera den bokliga kulturens framtidsutsikter.