No abstract

I den här studien är syftet att utveckla kunskap om läs-och skrivutvecklande sociala praktiker i teknikundervisning i en förskoleklass. Fyra tekniklektioner observerades med fokus på lärarens läs-och skrivutvecklande undervisning. Det teoretiska ramverket utgörs av Freebodys och Lukes resursmodell som beskriver läs-och skrivkunnighet som en uppsättning sociala praktiker. Dessutom analyseras huruvida läs-och skrivundervisningen är formaliserad, funktionaliserad eller om den är balanserad, det vill säga genomförs i sammanhang där formaliserad och funktionaliserad undervisning är i samspel med varandra. Resultatet visar att teknikundervisningen skapar rikliga möjligheter för elever att medverka i de sociala praktikerna i Freebodys och Lukes modell. Undervisningen är funktionaliserad och läraren undervisar inte explicit om språkets formaspekter eller om hur texters kommunikativa delar samspelar, utan det är oftast underförstått. Studien öppnar för en diskussion om förskoleklassens möjligheter att skapa läs-och skrivundervisning i balanserade sammanhang, för att stödja elevers läs-och skrivutveckling även när undervisningen har fokus på ämnesområden som teknik.

The aim of the research is to examine how technology is communicated in technology education in relation to humans, society and nature in preschool class. According to the Swedish curriculum for preschool class, pupils should be given the opportunity to explore, ask questions and discuss technology and how the choices of people affect sustainable development. Teachers make different choices about, for example, content and what they do and do not say. These choices have an impact on how pupils perceive technology as part of the world and are called companion meanings. In terms of data, sound recordings and field notes from four technology lessons in a preschool class were used. The data was analysed, with focus on what types of companion meanings emerge in conversations between teachers and pupils. The analysis of companion meanings was based on two themes: Subject Language and Subject Focus. The results of this study demonstrate that pupils learn companion meanings of various types: for example, technology is something positive and unproblematic. Other types of companion meanings gave the pupils opportunities to reflect on how the technical choices of humans affect nature. Different kinds of companion meanings offer different ways for pupils to relate to the surrounding environment.

The purpose of this study is to contribute to an understanding of which changes related to scientific inquiry have been made historically in curriculum documents. A comparative analysis is made of five Swedish national curricula– Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 – during the last 50 years regarding what compulsory school students (school years 1–9) should learn about scientific inquiry. It focuses 1) what students should learn about carrying out scientific inquiries, and 2) what students should learn about the nature of science. All of the curricula examined have aims concerning scientific inquiry. The results show that during the period there have been many shifts in emphasis and changes of aims, for example from learning an inductive method to a more deductive one, and from an emphasis on carrying out investigations to an emphasis on more conceptual understanding of scientific investigations. Because teaching traditions tend to conserve aspects of earlier curricula, it is discussed how the results can help teachers, teacher students and curriculum developers to better see the consequences of the changes for teaching and learning.

Annie-Maj Johansson har disputerat i didaktik med inriktning mot naturvetenskap vid Stockholm universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Arbetar idag som lektor vid Högskolan Dalarna.Per-Olof Wickman är professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskap, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. ANNIE-MAJ JOHANSSON Selektiva traditioner i grundskolans tidigare år: Lärares betoningar av kvalitéer i naturvetenskapsundervisningen AbstractThe aim of this study was to elucidate the selective traditions of Swedish primary school teachers in using inquiry-based learning. Material from thirteen interviews where teachers described their own inquiry practice was used to study the selective traditions along with the qualities these traditions emphasized. Four different selective traditions were identified: the fact oriented, the activity oriented, the collaboration oriented and the community oriented traditions. Different qualities were emphasized in the different traditions, for instance regarding whether teaching and inquiry should be difficult, correct, free or fun. InledningI denna artikel studerar vi hur lärare beskriver och värderar hur de undervisar ett för dem relativt nytt arbetssätt, det undersökande arbetssättet med skolutvecklingsprogrammet NTA, och hur arbetssättet integreras i tidigare undervisningstraditioner. När ett nytt arbetssätt implementeras i tidigare traditioner kan dessa redan existerande traditioner fungera som tolkningsramar för vad som inkluderas eller exkluderas i den "nya" (Englund, 1986;Fensham, 1988;Sund & Wickman, 2008;Williams, 1973;Öhman, 2004;Östman, 1995). Williams (1973) kallar denna process, genom vilken en kulturs traditioner tar sig vidare, för selektiva traditioner. Processen är alltid selektiv på ett sådant sätt att vissa meningar och praktiker betonas medan andra meningar och praktiker exkluderas (Williams, 1973). Vi har därför valt att i denna studie använda termen "selektiva traditioner" för det lärarna betonar ska inkluderas eller exkluderas i deras undervisning.Utifrån Deweys (1922Deweys ( /2005 mening kan traditioner beskrivas som kollektiva vanor eller sedvänjor vilka till exempel finns inom skolkulturen. Lärare har för vana att välja och översätta visst innehåll till lärandeaktiviteter och att forma undervisning så att eleverna trivs, vilket är en del av lärarprofes-sionen. Dessa didaktiska val kan inom en skolkultur betraktas som självklara och bra. Därmed kan de vara svåra att upptäcka, förändra eller ifrågasätta. För att kunna reflektera över didaktiska val