The aim of this study was to get a deeper understanding of student nurses’ experiences of personal caring ethics by reflection on caring encounters with patients in clinical practice, ethical caring ideals, ethical problems, and sources for inner strength that give courage to practice good caring. In all, 24 Scandinavian student nurses participated voluntarily in an interview study. The interviews were analyzed within a phenomenological–hermeneutical approach and revealed three themes. The students found themselves in two different states of vulnerability: one in which they were overwhelmed by their vulnerability and began to suffer themselves and the other where their vulnerability became a source of development with focus on the patient. The students’ ethical caring ideals served as fixed reference points in their ethical development, but their ideals were at risk of decline. The students reflected on the barriers for performing ethical care and nurtured their ethical ideals by providing ethical care in secret. Caring in secret occurred also when student nurses did not experience a shared ethos.

The ultimate aim of caring is to preserve a person’s dignity, his/her absolute value as a human being, and the right of self-determination. Caregivers experience a sense of impotence when, for various reasons, they are unable to provide care that preserves the patient’s dignity. This may lead to burnout and drop-out from the profession. This paper discusses shared humanity, moral behavior, and responsive relationships as sources of caring as described in the literature.

The ultimate aim of caring is to preserve a person’s dignity, his/her absolute value as a human being, and the right of self-determination. Caregivers experience a sense of impotence when, for various reasons, they are unable to give care that preserves the patient’s dignity. This may lead to burnout and dropout from the profession. This paper discusses shared humanity, moral behavior, and responsive relationships as sources of caring as described in the literature.

IntroduktionAvsikten med denna artikel är att belysa begreppet livsmening. Begreppet livsmening har inte tidigare begreppsmässigt studerats ur ett vårdvetenskapligt perspektiv, även om förståelsen av den enskilda individen och hennes meningsfrågor framträder som en viktig utmaning för all helhetsbetonad vård, oberoende av vårdkontext (1,15,19,21) För att förstå ett begrepps verkliga innebörd och omfattning är det betydelsefullt att begreppet analyseras och bestäms ur både ontologisk och kontextuell synvinkel (7). I denna artikel fokuseras den ontologiska bestämningen: begreppets betydelseinnehåll, dess nödvändiga, väsentliga och meningsbärande drag fastställs inom ramen för det vårdveten-skapliga perspektivet på basen av en begreppsanalys (7, 21).Den idag utbredda känslan av meningslöshet kan ses grunda sig på den i samhället rådande verklighetsuppfattningen, gudsuppfattningen och människosynen, vilka har uteslutit metafysiska begrepp som värde, värdighet, religiösa och transcendenta upplevelser (1). Värdeinflation, vär-dighetsförlust och utbredd sekularisering ger anledning att begrunda existentiella frågor, även i vårdkontext. Genom att fördjupa förståelsen för begreppet livsmening öppnas flera möjlighe-ter att senare belysa innebörden även ur ett kontextuellt perspektiv, med målsättningen att kunna svara an på individens behov av yttre stöd då hennes egna resurser inte räcker till att se någon mening i livet. Dag Hammarskjöld (23) har sagt: «Jag begär det oerhörda. Jag begär att livet skall ha en mening». Vad denna mening innebär varierar enligt individen, likväl är strävan i denna studie att försöka belysa kärnan i att ha ett meningsfullt perspektiv på livet. Enligt Frankl (10, 11) bör människan inte söka efter en abstrakt mening med livet. Varje individ har sin egen specifika kallelse i livet, ett konkret uppdrag att fullgöra. Han talar om spänningen mellan «jag är» och «jag borde», mellan realitet och ideal, mellan varande och mening. För att kunna bevara denna spänning är individen tvungen att förhindra att meningen sammanfaller med varandet. Eriksson (2) hämtar fram att människans sökande efter mening utgör en primär kraft i hennes liv. Denna mening måste sökas och förverkligas av individen själv. Endast då får den en betydelse som kan tillfredsställa hennes egen vilja till mening. Det centrala är den enskilda individens upplevelse att hennes liv har en mening (1).För att utreda det begreppsliga tänkandet runt forskningsproblemet (18) gjordes en litteraturöver-sikt utgående från databaserna CINAHL (1960 -2000) och Nursing Collection (1996-2000 med sökorden meaning of life, purpose of life, satisfaction with life samt olika kombinationer av dessa. Resultatet visar att dessa begrepp i internationella studier vanligtvis diskuteras i relation till en specifik vårdkontext; patienter med cancer, altzheimer, neurologiska sjukdomar, mentala stör-ningar eller hiv / aids. Teman som behandlas är andlig övertygelse, självförtroende, lidande och hopp, livskvalitet, hälsofräm-jande kursverksamhet, samt rät-ten att dö....