Purpose This paper aims to present a literature review of studies of mentorship programs in the manufacturing industry so as to lay a theoretical basis for learning at work. Design/methodology/approach A literature review with focus on mentorship programs in the manufacturing industry was used. A search for relevant peer-reviewed articles, in four databases, rendered 315 hits, but only one article dealt with mentorship programs in an industry similar to the manufacturing industry. Thus, it is concluded that there is a lack of research on this area. The selection criteria were broadened so as to include 16 articles on mentorship programs for learning at work. Findings Three dominant areas emerged from this review: definitions of mentorship, characteristics of a good mentor and mentorship program structures. The establishment of a mentorship program requires a clear purpose; contextual knowledge; and adaption to the profession, the organization and to individual needs. In addition to their findings, the authors discuss relationships in mentoring programs, what can be understood by “reading between the lines” and the ongoing digitalization of mentorship programs. Originality/value Mentorship has proven itself to be a superior way to learn on the job. This paper provides practical information about establishing mentorship programs in the manufacturing industry, with a particular focus on the moulding industry.

No abstract

I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6. Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.

I den här studien undersöks hur två årskullar med ämneslärarstudenter får syn på och förstår en vald lärteori inom ramen för en 7,5 hp kurs där de studerade samhällskunskapsdidaktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur studenterna utvecklar ämnesdidaktiskt kunnande på teoretisk grund samt hur de beskriver det. Den teoretiska ramen och upplägget i högskolekursen bygger på variationsteori och studenterna genomförde fältuppgifter, lektionssekvenser samt skrev reflektionsuppgifter. I studien analyseras sedermera genom interpretatorisk fenomenologisk analys (IFA) den metareflektion som studenterna slutligen genomförde inom ramen för kursen. Materialet bestod av 135 sidor skriven text. Resultatet visar att variationsteorin verkar gynna ämneslärarstudenternas utveckling av samhällskunskapsdidaktiskt kunnande på teoretisk grund vilket kan överbrygga gapet mellan teori och praktik inom ämneslärarutbildningen.

No abstract