The aim of this study is to attain a better understanding of the relationship between competing or complementary scientific explanatory claims. First, six different ways of approaching explanatory claims are briefly described and found, in part, to be unsatisfactory. It is argued that they should be supplemented by an analysis of underlying and sometimes partly unacknowledged causal presuppositions. This approach could be termed a causal analytical investigation, and in order to demonstrate its potential, it is applied to a concrete example: research into dental anxiety. The analysis shows that seemingly competing or complementary explanatory claims here neither compete with nor complement each other; instead, the analysis demonstrates that they explain different things. We then broaden the picture by discussing the relationship between aetiology and treatment. Finally we argue in favour of the general applicability of the approach and its relevance to science in general and to science-based practice.

En möjlig tentamensfråga: Hur många bindestreck skall det egentligen vara i svensk sociologi? Svaren kunde tänkas handla om rättstavning eller om akademisk anglifiering (på svenska behövs ju i allmänhet inga bindestreck vid sammansatta ord), men troligen framförallt om sociologins relation till sina underavdelningar eller grenar, eller -om sociologin med stort S inte (längre) finns eller syns, om det allmänna enbart uppträder i det enskilda -om dessa grenars förhållande till varandra. Med Sverige och filosoferna: Svensk 1900-talsfrilosofi i sociologisk belysning har vi nu fått en introduktion till och ett exempel på en relativt ny sociologisk underavdelning som kanske aspirerar på ett sociologibindestreck. Bör den i så fall tillerkännas detta?Filosofin kan som sådan förstås inte jämföras med tex. medicinen när det gäller denna kunskaps betydelse för och inverkan på människors liv. Och inte utgör de filosofiska seminarierna en specifik eller samhälleligt viktig miljö för eller domän av det sociala livet såsom t.ex. familj och arbete. Men filosofin är i detta sammanhang, alltså i relation till sociologin, intressant av andra anledningar. Jag för min del tänker då främst på det långa och komplicerade förhållande som filosofin och sociologin har till varandra. Båda disciplinerna har i perioder setts och sett sig själva både som grundvetenskaper och som systematiserande eller syntetiserande "övervetenskaper", båda lånar så att säga gärna ut sig till andra ämnen, och båda tar sig gärna an andra kunskapsområden för att på sitt sätt förklara eller förstå dem. Detta innebär att det på denna punkt råder ett slags funktionellt släktskap mellan filosofi och sociologi. Men också, och just därför, en viss konkurrens.Sverige och filosoferna består av fem olika kapitel eller delar. Det första, skrivet av Carl-Göran Heidegren och Henrik Lundberg, behandlar filosofisociologi över huvud taget och vill genom en historisk översikt och en genomgång av ett antal grundbegrepp besvara frågan om vad filosofisociologi är. Kapitlet är mycket klargörande och för den som vill skapa sig en överblick över ämnet och få tillgång till ett antal kunskapssociologiska begrepp och perspektiv kan det varmt rekommenderas. Av bokens övriga kapitel är två skrivna av Carl-Göran Heidegren, ett av Henrik Lundberg, och ytterligare ett av Klas Gustavsson. Kapitel två och tre behandlar en viktig del av svensk 1900-talsfilosofi, nämligen skapandet av en svensk analytisk filosofi, med rötter i den s.k. Uppsalaskolan samt hur distinktionen mellan analytisk och kontinental filosofi etablerades och vilken

Redaktören har ordet I detta nummer av Sociologisk Forskning publicerar vi tre artiklar . I den första, "'Dare to share!': Bikt, moderskap och motstånd i Den stora mammabikten" undersöker Åsa Bartholdsson hur en modern biktverksamhet organiseras inom ramen för ett större kommersiellt evenemang . Hon analyserar särskilt hur de biktande konstruerar bikten som en gemensam aktivitet med hjälp av olika typer av gränsdragningar . I den andra artikeln, "'Alltid saknad -aldrig glömd': Om emotionella drivkrafter inom Missing People Sweden", granskar Alf Sjösvärd den snabbt växande organisationen Missing People Sweden ur ett i huvudsak organisations-och emotionssociologiskt perspektiv med fokus på olika organistoriska myter . I den tredje artikeln, "Att iscensätta apokalypsen: Zombiemetaforer i den samtida katastrofberedskapen", undersöker Mikael Linnell det på samma gång lätt besynnerliga och fullt begripliga faktum att de vandöda (alltså "zombier") har gjort entré i den, som man nog lätt föreställer sig, fyrkantigt rationella katastrofberedskapsvärlden . Vidare rymmer detta nummer ett större antal bokrecensioner (och jag vill här passa på att återigen särskilt anmoda alla fakultetsopponenter att skicka in recensioner av doktorsavhandlingar i sociologi till Sociologisk Forskning, recensioner som vi publicerar under en särskild rubrik) . Numret avslutas sedan med den uppmaningen från ordf . för Sveriges Sociologförbund, Stefan Svallfors, att vi alla -på det sakliga/vetenskapliga planet! -bör se till att vårda våra fiender och rent av bråka mer . En arena för sådana argumentens bråk, för det tvångsfria tvånget, är förstås denna tidskrift . Och efter att ha deltagit i det seminarium som anordnades i Lund den 24:e april i år med anledning av publiceringen av nummer 3-4 2014 av denna tidskrift, Det personliga är sociologiskt, och i de diskussioner som där fördes om sociologins historia och nuvarande tillstånd, om dess relation till angränsande ämnen och till samhällsdebatten i stort, känner jag det än mer påkallat att påminna om att Sociologisk Forskning erbjuder goda möjligheter för just detta slags diskussion och "bråk" . Möjligheter finns kanske först och främst inom ramen för längre artiklar och kanske huvudsakligen i form av redovisning av konkreta empiriska, metodologiska och teoretiska resultat . Men diskussionen kan också föras i recensioner, i debattinlägg och i kortare kritiska artiklar och repliker . Och i fokus för diskussionen kan också -helt oförtäckt! -sociologin själv stå, med dess möjligheter och risker . Att delta i en sådana diskussioner kan både leda till konkreta vetenskapliga framsteg och, som Svallfors skriver, hjälpa oss att handskas med våra egen osäkerhet och våra inre tvivel och svagheter . Men det kan förhoppningsvis också bidra till att artikulera och tydliggöra den kollektiva, delvis självskapande process som sociologin är indragen i och faktiskt själv utgör . Sådana diskussioner har, i större och mindre omfattning och med större eller mindre intensitet, många gånger förts i Sociologisk Forskning,...

No abstract

No abstract