Maailmanlaajuinen koronapandemia tavoitti maaliskuussa myös Suomen ja tieteelliset kirjastot siirtyivät muun yhteiskunnan mukana poikkeusoloihin. Vaikka koronakevät mullisti kirjastojen arjen, sopeutuminen uuteen tilanteeseen tapahtui kirjastoissa nopeasti ja joustavasti. Etätyöskentelyn mallit olivat monissa kirjastoissa jo entuudestaan tuttuja, mikä helpotti siirtymää. Tässä artikkelissa kirjastolaiset – Signumin koronakirjeenvaihtajat – kertovat kokemuksistaan ja havainnoistaan poikkeustilanteessa, ja välittävät tuokiokuvia digitalisoituvasta arjesta.

This is a case study about the creation of open science services in the University of Eastern Finland. The library has overseen the open science services that have been actively implemented from 2010 onwards due to the development of the digitalisation of science and open science policies. A survey was conducted to determine how the UEF's academic faculty use the services provided as well as their attitudes towards opening their own research findings in this manner. The researchers seem to be most interested in issues that influence their daily work, i.e. data management plans and opening their publications. It seems that the culture of openness is still at the development stage within UEF. The innovators, i.e. active research groups and researchers, are already practicing and encouraging openness, but the Implementing Open Science Policies into Library Processes 2 Liber Quarterly Volume 30 2020 majority of the academic staff seems to be either unaware of open science or unwilling to implement it, due to the fact that incentives and career advancements still support the traditional way of conducting research.

Forskare är en del av det samhälle och den verklighet de studerar. Därför hör ansvar, öppenhet och genomslagskraft till principerna för vetenskaplig forskning. Forskningens genomslag i samhället har av tradition förknippats med information om forskningsresultaten. Växelverkan med samhället är en förutsättning för ansvarsfull forskning med genomslag. Den digitala tidsåldern har introducerat nya metoder för växelverkan och förändrat vårt sätt att producera, dela och använda information. Medborgarforskning är en forskningsmetod som möjliggör växelverkan i alla faser av forskningsprocessen, från frågeställning till materialinsamling, analys och tillämpning av resultaten. Därför spelar medborgarforskningen en betydelsefull roll som brobyggare mellan vetenskapen och samhället. I anslutning till policyn för öppen forskningskultur publicerades 2022 en rekommendation om medborgarforskning (på finska) för forskningsorganisationer. Denna guide för forskare kompletterar de nationella anvisningarna om medborgarforskning.