Boomerang Effects in Science Communication

Hart, P. Sol; Nisbet, Erik C.

doi:10.1177/0093650211416646

Cited by 881 publications

(217 citation statements)

References 52 publications

Supporting

Mentioning

194

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Rather, it suggests that those consumers who processed the descriptive norms information were discouraged by it. Prior research suggests that boomerang effects can result from social norms communication when receivers feel that it is pressing and potentially limits their freedom (i.e., psychological reactance) [64,65]. However, this effect has until now only been reported in connection with injunctive norm communication.…”

Section: Discussionmentioning

confidence: 99%

A Social Norms Intervention Going Wrong: Boomerang Effects from Descriptive Norms Information

2018

View full text Add to dashboard Cite

Abstract:A large body of research supports the idea of social norms communication promoting pro-social and pro-environmental behaviour. This paper investigates social norms communication in the field. Signs prompting consumers about sustainable seafood labels and informing them about other consumers' sustainable choices were displayed in supermarkets in Norway and Germany. Seafood sales (sustainably labelled versus unlabelled products) were observed before, during, and after the implementation of the signs. The expected change towards more sustainable choices was generally not found. In Norway, the choice of sustainable seafood increased in the prompt-only condition, but the effect was neutralised when social norms information was added. In Germany, social norm messages lead to a decline in sustainable choices compared to baseline, a boomerang effect. Overall, an increase in the purchase of seafood (both sustainably labelled and unlabelled) was noted during the intervention. A second study was carried out to further explore the finding that consumers were mainly primed with "seafood" as a food group. In a laboratory setting, participants were confronted with stereotypical food pictures, combined with short sentences encouraging different consumption patterns. Subsequently, they were asked to choose food products in a virtual shop. Confirming the findings of Study 1, participants chose more of the groceries belonging to the food group they were primed with. These studies suggest that social norms interventions-recently often perceived as "the Holy Grail" for behaviour change-are not as universally applicable as suggested in the literature. According to this study, even descriptive norm messages can produce boomerang effects.

show abstract

Section: Discussionmentioning

confidence: 99%

A Social Norms Intervention Going Wrong: Boomerang Effects from Descriptive Norms Information

2018

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…They more often than not include cabin audio recordings with the voices of deceased crew members, which might be shocking, to say the least, for their families. The latter challenge stems from the 'selective exposure and attention' to some message components and their 'peripheral processing' (Sol Hart, 2014). If emotion does direct attention and individuals may understand a message differently or focus on different aspects of it, erroneous interpretations may arise and originate a 'boomerang effect'-the opposite result of what was originally intended.…”

Section: Concluding Reflection: Is Rc At Risk?mentioning

confidence: 99%

The Emotional Prosody of U.S. Fatal Air-Accident Dockets Online: Risking Risk Communication?

Guinda¹,

Санчо²

2018

Vestn. Ross. univ. družby nar., Ser. Lingvist.

View full text Add to dashboard Cite

Risk communication is grounded in both rationality and emotion (Fischhoff & Kadvany 2011, Boholm & Corvellec 2014. Recent investigations have proved that emotions do affect risk and danger perceptions by functioning as 'mediators ' (Xie et al. 2011) and become important in decision-making. My study explores how emotion is induced by the National Transportation Safety Board of the United States of America (NTSB for short) to influence the mentalities and behaviours of its broad mixed audience and thus increase risk prevention. With that research purpose in mind, I examine an electronic corpus of over 500 online samples of fatal aviation dockets issued yearly online by the NTSB between the time span 2010-2015 and contained in its website databases. The emotional engagement deployed to mediate the perceptions of risk and danger by the general public constitutes a unique genre among all other world transportation agencies, since through informative vividness it pursues to activate the processes of memory, inference (i.e. judgement) and decision-making.I take Stubbs' (2001) concept of 'discursive prosody' as point of departure and resort to a blended theoretical framework that combines Narratology, Corpus Linguistics, Critical Discourse Analysis, and Proximisation (Cap 2013) and Positioning (Harré & van Langenhove 1999) Theories. I will show that the NTSB's emotional prosody is more rhetorical than lexical and that the narrative strategies of focalisation and speech representation play a salient role. To conclude I will reflect on some of the possible consequences of over-exploiting emotional engagement in risk communication.

show abstract

“…Försökspersoner tar i större grad till sig forskning som svarar mot deras synsätt och avvisar annan forskning. Särskilt oroväck-ande är emellertid att det ofta sker med argumentet att vetenskap inte går att lita på (Hart & Nisbet, 2012;Munro & Ditto, 1997). Det är oroväckande att tänka att de argument som vi ofta betraktar som starkast, nämligen de logiska, vetenskapliga, faktabaserade, kanske också väcker det starkaste motståndet (Munro, 2010).…”

Section: Not In My Backyardunclassified

Kritisk självreflektion i komplexa frågor: Att hjälpa studenterna att ta makten över sitt tänkande

Söderberg

2017

Högre utbildning

View full text Add to dashboard Cite

Den här artikeln handlar om studenters kritiska självreflektion. Utgångspunkten är att de former av kritiskt tänkande som vi traditionellt odlar inom högskolan är otillräckliga när det gäller vår tids kritiska frågor, som exempelvis klimatfrågan. När det rör sig om komplexa och värdeladdade frågor där många perspektiv kan vara giltiga har vi att förhålla oss till olika mänsk liga mekanismer som på olika vis hindrar oss från att tänka och agera klokt, exempelvis polarisering, bekräftelsebias, glapp mellan tanke och handling och olika former av legitimeringsstrategier för att låta blir att ta ansvar. Här diskuteras sådana hinder och hur vi kan förhålla oss till dem i högre utbildning.Nyckelord: Självreflektion, kritiskt tänkande, värdefrågor, klimatfrågor, topos Självständigt och kritiskt tänkande är ideal som betonas inom akademin. Det finns delade meningar om vad det betyder och hur det ska befordras (för översikter se Bohlin, Ullholm & Wolrath-Söderberg, 2007;Brodin, 2007;Wolrath Söderberg, 2012). Ett skäl till att det är så viktigt är förstås att det är nödvändiga förmågor i vetenskapligt arbete, men vi föreställer oss nog att det är lika viktigt i arbetslivet och medborgarskapet. Ett annat relevant begrepp som ofta lyfts fram apropå medborgarskapet är medborgerlig bildning (Burman, 2011;Strandbrink et al., 2011). Henrik Bohlin definierar det som "ett systematiskt arbete för att utveckla förmågan att tänka kritiskt och självständigt även i värdefrågor och inte som annars enbart i vetenskapliga frågor -inte ett förmedlande av en fördefinierad värdegrund, utan en träning i moraliskt övervägande och praktisk klokhet" (Bohlin, 2011). Som pedagogisk utvecklare tänker jag att alla utbildningar på ett eller annat vis syftar till praktisk klokhet eller fronesis som Aristoteles kallade det (Aristoteles, Retoriken). Studenten ska under utbildningen utveckla de förmågor som behövs för att navigera med sin fackkunskap på ett kritiskt, omdömesgillt och ansvarsfullt sätt i en föränderlig verklighet. Det inkluderar även sådant som analytisk förmåga, civilkurage och integritet. Den här artikeln handlar om en speciell och underbetonad dimension i medborgarskapet och den praktiska klokheten, nämligen den kritiska självreflektionen. Jag diskuterar varför den är viktig, hur den kan förstås och vad som hindrar den. Till sist diskuterar jag också hur den kan befordras pedagogiskt inom ramen för ämnesundervisning. För att göra det tydligt tar jag utgångspunkt i en av vår tids viktigaste samhällsutmaningar -klimatet -och börjar med ett exempel som gäller mig själv. (copy, distribute, transmit) and to adapt it, under the condition that the authors are given credit, that the work is not used for commercial purposes, and that in the event of reuse or distribution, the terms of this license are made clear. Citation : Maria Wolrath Söderberg (2017) «Kritisk självreflektion i komplexa frågor: Att hjälpa studenterna att ta makten över sitt tänkande», Högre utbildning 7,[77][78][79][80][81][82][83][84][85][86][87][88][89][90]

show abstract

Boomerang Effects in Science Communication

Cited by 881 publications

References 52 publications

A Social Norms Intervention Going Wrong: Boomerang Effects from Descriptive Norms Information

A Social Norms Intervention Going Wrong: Boomerang Effects from Descriptive Norms Information

The Emotional Prosody of U.S. Fatal Air-Accident Dockets Online: Risking Risk Communication?

Kritisk självreflektion i komplexa frågor: Att hjälpa studenterna att ta makten över sitt tänkande

Contact Info

Product

Resources

About