"Coronaslöjd”

Abstract

Syftet med studien var att utreda vad omställningen till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen medförde för lärarna och läroämnet slöjd i Finland våren 2020. Distansundervisning där lärare och elever var fysiskt åtskilda från varandra tillämpades för att begränsa spridningen av det nya coronaviruset, covid-19. Studiens empiri bestod av videomaterial från två tankesmedjor med 93 lärare från 56 olika skolor. Tankesmedjorna hade som målsättning att stöda lärarna att bemästra situationen och erbjuda forum för kollegial samverkan. Innehålls­analyserna genomfördes i förhållande till betingelser som påverkar undervisningen. Varje kodning granskades i relation till slöjdpedagogiska teorier om lärande och undervisning. Resultaten indelades i fem särdrag för distansundervisning i slöjd. Analyserna visade att den snabba övergången till distansundervisning medförde att fokus försköts mot tidsmässigt kortare slöjdprojekt och elevernas aktiverande fram­om långsiktiga hela slöjdprocesser. Även slöjdsalens mångsidiga kommunika­tion ute­blev i digitala miljöer.

Pedagogisk slöjd i post-pandemitid

“…Frågorna handlar om hur man ska undvika snuttifiering och ytlighet i lärandet och lyckas bevara elevernas intresse för områden de själv valt framom att alla ska testa på allt. (Kokko et al, 2020;Porko-Hudd et al, 2018).…”

“…Genom innehållsanalys (Lac, 2016) som konkret metod och ett analysförfarande som hade abduktiva och induktiva inslag (se Tuomi & Sarajärvi, 2002) analyserades det empiriska materialet, bestående av 4 timmar och 56 minuter film. Forskarna var intresserade av att utreda vad omställningen till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen medförde för lärarna och läroämnet slöjd i Finland våren 2020 (Porko-Hudd & Hartvik, 2021). Resultaten redovisades i form av fem särdrag med åtföljande konsekvenskartor som fokuserade på lärarnas förhållningssätt till distansundervisning i slöjd: 1) lärarnas samarbete med kolleger, 2) elevernas situation i distansundervisning, 3) slöjduppgifternas karaktär samt 4) genomförda, och 5) möjliga slöjduppgifter Särdragen summerades till tre kännetecken för realiteterna av pedagogisk slöjd i pandemitid.…”

“…Resultaten redovisades i form av fem särdrag med åtföljande konsekvenskartor som fokuserade på lärarnas förhållningssätt till distansundervisning i slöjd: 1) lärarnas samarbete med kolleger, 2) elevernas situation i distansundervisning, 3) slöjduppgifternas karaktär samt 4) genomförda, och 5) möjliga slöjduppgifter Särdragen summerades till tre kännetecken för realiteterna av pedagogisk slöjd i pandemitid. (Porko-Hudd & Hartvik, 2021). Dessa beskrivs till följande.…”

“…Förutsättningarna för meningsfull distansundervisning varierade starkt. I en tidigare studie fördjupade vi oss i hur lärare i slöjd hanterade distansperioderna (Porko-Hudd & Hartvik, 2021). I denna artikel gör vi en reanalys av den tidigare studiens resultat och antar ett framåtblickande perspektiv.…”

“…Resonemanget förs ur individperspektiv och pedagogiskt perspektiv. Vi tar därefter stöd i vår tidigare forskning (Porko-Hudd & Hartvik, 2021) och redogör för realiteterna av slöjd i pandemitid och diskuterar vad som kvarstår av den pedagogiska slöjdverksamheten, samt vilken karaktär den får då de primära resurserna för lärande i form av material, utrymme och handledning inte är synkront fysiskt tillgängliga. Genom en reanalys av resultaten från nämnda forskning, som fokuserade på lärarnas uttalanden om slöjdundervisning i pandemitid och därtill hörande distansundervisning i nödläge (se Hodges et al, 2020), formar vi till sist förslag till hurdan utvecklingspotential pandemitidens distansundervisningsperiod kan medföra för slöjdämnet i den grundläggande utbildningen i postpandemitid.…”