Syftet med studien var att utreda vad omställningen till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen medförde för lärarna och läroämnet slöjd i Finland våren 2020. Distansundervisning där lärare och elever var fysiskt åtskilda från varandra tillämpades för att begränsa spridningen av det nya coronaviruset, covid-19. Studiens empiri bestod av videomaterial från två tankesmedjor med 93 lärare från 56 olika skolor. Tankesmedjorna hade som målsättning att stöda lärarna att bemästra situationen och erbjuda forum för kollegial samverkan. Innehålls­analyserna genomfördes i förhållande till betingelser som påverkar undervisningen. Varje kodning granskades i relation till slöjdpedagogiska teorier om lärande och undervisning. Resultaten indelades i fem särdrag för distansundervisning i slöjd. Analyserna visade att den snabba övergången till distansundervisning medförde att fokus försköts mot tidsmässigt kortare slöjdprojekt och elevernas aktiverande fram­om långsiktiga hela slöjdprocesser. Även slöjdsalens mångsidiga kommunika­tion ute­blev i digitala miljöer.

Abstract—Students work in sloyd [slöjd] class represents unique areas of learning. The creative, hands-on design work, as well as a mix of both individual and collaborative processes, provide options for developing multiple skills. But these multilevel learning processes are difficult to capture. This study explores how a mobile application, the Talking Tools (TT), are used for documenting students own reflections during sloyd class. The study targets what, why, and when a group of teacher students (N=11) use TT for microblogging about their work. Their subjective reflections from a questionnaire using open-ended questions are used for validating earlier analysis of their blogs created using TT. As TT is still under development, the objective of exploring students’ documentation behaviour with the application, is to understand what the added value of TT could be for capturing various areas of learning. Suggestions for teacher guidelines for implementing TT are discussed based on the findings. The article also describes the development of the application in terms of the inter-disciplinary cooperation and collaboration. The TPACK framework is used for illustrating the know-how transcendence between collaborators in the TT application development.

In the last two decades, the use of technology in Finnish basic education has developed rapidly. The combination of digital and analogue resources is emphasized especially in the maker movement to reduce abstraction in digital equipment. Craft as a learning subject has substantive conditions for offering pupils instruction in both traditional analogue and current digital working methods within the subject area. The purpose of this study was to examine what kind of knowledge and skill development are expressed when three types of maker-inspired technologies consisting of 3D modelling, 3D printing and e-textiles, are integrated into a lesson sequence in craft in Grade 7 in a Finnish basic education school. The study was conducted as an action research cycle consisting of seven lessons within a craft sequence. The data collection method was a questionnaire. The study shows the development of pupils' self-reported knowledge and skills as well as their attitudes towards the technological contents of the lesson sequence. Keywords: craft, sloyd, maker movement, basic education

I denna artikel diskuteras förutsättningar för och upplägg av lärarfortbildning i slöjd i ett finländskt utbildningsperspektiv. Inledningsvis fokuseras utgångspunkterna för slöjdunder­visande klass- och ämneslärares behov av fortbildning. Vidare resoneras kring tillvara­tagandet av lärarnas egna undervisningsrelaterade erfarenheter och utnyttjandet av dem som en kollektiv tillgång i fortbildningssammanhang. I artikeln diskuteras även hur den forskningsbaserade lärarutbildningen kan möta den slöjdundervisande lärarens behov av ”tips och idéer” för slöjdundervisningen.

No abstract