Socializing politeness routines: Action, other-orientation, and embodiment in a Japanese preschool

Burdelski, Matthew

doi:10.1016/j.pragma.2009.11.007

Cited by 122 publications

(56 citation statements)

References 33 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…H. Goodwin, 2006;M. H. Goodwin & Cekaite, 2013;Meyer, Streeck, & Scott Jordan, 2017), instructions (Burdelski, 2010;Käntää & Piirainen-Marsh, 2013), and health service encounters (Nishizaka & Sunaga, 2015). These studies have shown that the use of touch usually involves a multimodal sensorium, configured within specific spatial-orientational formations (Cekaite, 2010;M.…”

Section: Touch In Social Encountersmentioning

confidence: 99%

The Comforting Touch: Tactile Intimacy and Talk in Managing Children’s Distress

Čekaitė

Holm

2017

Research on Language and Social Interaction

100

View full text Add to dashboard Cite

Section: Touch In Social Encountersmentioning

confidence: 99%

The Comforting Touch: Tactile Intimacy and Talk in Managing Children’s Distress

Čekaitė

Holm

2017

Research on Language and Social Interaction

100

View full text Add to dashboard Cite

“…In Japan, mothers have started to teach their children polite expression very early. Japanese mothers also generally teach their children about what they have to say [1].…”

Section: Introductionmentioning

confidence: 99%

Do Japanese Mothers Talk Differently to Daughters than Sons?: A Study of Bikago (Beautified Speech)

Adnyani¹

2017

Proceedings of the 2nd International Conference on Innovative Research Across Disciplines (ICIRAD 2017)

View full text Add to dashboard Cite

Abstract-Japanese is well known for its gendered speech style which denotes the sex of the speaker. These speech styles are reinforced throughout their formative years. This study analyzed (1) how Japanese Mothers in Bali use bikago (beautified speech) especially in child-directed speech; and (2) to investigate the factors that influence the use of bikago by Japanese mothers when talking to their daughters. The research was conducted between January until February 2016, involving two Japanese mothers who stayed in Bali with their children. The data were collected through observation by using tape-recorder. The data were then analyzed qualitatively and revealed that (1) Japanese mothers tended to use bikago more frequently when talking to their daughter as compared to when they spoke to their son, and (2) mothers used bikago when talking to their daughters to boost the daughter's refined language skill.

show abstract

“…Gällande socialiseringsprocesser undersöker exempelvis en studie barns socialisering av artighetsrutiner i japansk förskola (Burdelski, 2010). I Burdelskis studie använder lärarna både tal och förkroppsligad handling i händelseförloppen då de guidar barnen till önskat artigt beteende.…”

Section: Multimodalt Samspel I Pedagogiska Sammanhangunclassified

“…I Burdelskis studie använder lärarna både tal och förkroppsligad handling i händelseförloppen då de guidar barnen till önskat artigt beteende. Ett exempel, på lärarnas strategier, var att verbalisera/kommentera (gloss) det som ett barn hade gjort genom förkroppsligad handling och författaren menar att detta är ett sätt för pedagogerna att "encourage children to 'read' others embodied actions in relation to politeness routines" (Burdelski, 2010(Burdelski, , s. 1618.…”

Section: Multimodalt Samspel I Pedagogiska Sammanhangunclassified

Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i förskolans vardag

Dalgren¹

View full text Add to dashboard Cite

Förord FörordNär jag var barn gick jag i förskola i 6 år. Jag hade också två föräldrar som under några år arbetade som förskollärare och ett tag som förskolechefer. När jag sedan var 19 år gammal påbörjade jag min egen utbildning till förskollärare och jag arbetade som det i ungefär 10 år. Innan jag inledde min forskarutbildning hade jag dessutom undervisat på förskollärarutbildningen i ett par år. Dessa erfarenheter gjorde att jag trodde att jag kunde en hel del om förskola och förskolans pedagogiska praktik. Den inställningen har jag fått ompröva. Arbetet med den här avhandlingen visade mig att det fanns, och fortfarande finns, så mycket att upptäcka -och lära -om förskolepedagogisk praktik. Under avhandlingsarbetet har jag lärt mig se viktiga detaljer i social interaktion som är avgörande för förståelsen av förskolans pedagogiska praktik, detaljer som fanns där även tidigare, men som jag inte lade märke till. Arbetet med den här avhandlingen har på så sätt kommit att bli en slags upptäcktsresa för mig. Det är många som har funnits med under den här upptäcktsresan som jag vill tacka.Först och främst vill jag tacka de barn och förskolepedagoger som deltar i studien -stort tack för att jag fick vara med i er förskolepraktik och lära mig hur ni "gör" den tillsammans. Tack också ni föräldrar som gav er tillåtelse för era barn att delta. Utan er hade denna studie inte alls gått att genomföra.Ett särskilt varmt tack vill jag ge till mina båda handledare, Polly Björk-Willén och Jakob Cromdal. Ni har varit ovärderliga för mitt arbete med den här studien. Från första början och ända till slutet har ni visat förtroende för mina tankar, idéer och för mitt arbete. Ni har hela tiden uppmuntrat, stöttat och utmanat mig, samt läst och kommenterat mina texter med stort engagemang, skärpa och gedigen kunskap. Tack för att ni öppnade dörren till etnometodologins och konversationsanalysens universum åt mig! Jag har lärt mig så mycket tillsammans med er! Samtidigt har ni också visat stort tålamod och mycket värme när ni har låtit mig göra det här på mitt eget sätt. Ni har hela tiden både guidat mig och låtit mig äga min egen lärandeprocess och text. Återigen, (högt och med emfas) TACK Polly och Jakob! Ett stort tack till alla i Pedagogiskt arbete vid Campus Norrköping för att jag har fått delta i en kreativ, utvecklande, lärorik, inspirerande och rolig forskningsmiljö. Tack både seniora forskare och medforskarstuderande, också ni som har försvunnit iväg till nya sammanhang -Linnéa Razmjooei. Tack Josefine och Anders, utan er hade licentiandtiden blivit så mycket jobbigare och tråkigare! Tack Katarina för att jag har kunnat dela stort och smått med dig under andra halvan av forskarutbildningen! Tack Lina för att du är en sådan bra förebild i ditt förhållningssätt till avhandlingsarbete. Tack Daniel för att du kunde förklara så att jag till slut förstod hur jag skulle göra multimodala transkript. Tack Kirsten och Lars för hjälp med begrepp på engelska. Tack också till institutionsadministratör Anna Ericson! Tack till alla i forskar...

show abstract

Socializing politeness routines: Action, other-orientation, and embodiment in a Japanese preschool

Cited by 122 publications

References 33 publications

The Comforting Touch: Tactile Intimacy and Talk in Managing Children’s Distress

The Comforting Touch: Tactile Intimacy and Talk in Managing Children’s Distress

Do Japanese Mothers Talk Differently to Daughters than Sons?: A Study of Bikago (Beautified Speech)

Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i förskolans vardag

Contact Info

Product

Resources

About